Vi har tidigare skrivit om närhet och avstånd här på Bättre Värld. Människors engagemang är ofta beroende av att konsekvenserna av olika handlingsalternativ går att se i den närmaste omgivningen. När jag (Peter) började fundera kring palmolja påmindes jag om detta fenomen. Troligen har de flesta av oss hört eller läst om att palmolja inte är speciellt bra, men då odlingarna befinner sig tusentals mil bort kan vi ofta slå bort problemen som något mindre betydelsefullt.

För mig och Sofia kom uppmärksamheten kring palmolja att förstärkas genom en fotoutställning av Mattias Klum vi såg i början av året. Många av bilderna kom från Borneo och berörde de ödeläggande effekter landets storskaliga produktion av palmolja har på landets människor och regnskogens liv. Flera av bilderna och berättelserna finns med på Mattias Klums föreläsning om Borneo här.

Problemet med palmolja är inte produkten i sig. Den vegetabiliska olja som kommer från palmernas frukter har god kvalitet, är användbar till mycket och när raps eller solrosolja ska framställas krävs mångdubbel odlingsyta. I likhet med produktionen av sojabönor är problemet istället odlingens storskalighet; de monokulturer som ersätter ”oersättlig” regnskog, bekämpningsmedel som sprids och undanträngningen av människor och djur som tidigare levt i symbios med regnskogen. När regnskog eldas upp för att bereda plats åt stora plantager av palmoljeträd – eller för den delen sojabönor – förstörs tidigare effektiva koldioxidinsamlare och mängder av koldioxid som funnits lagrad i vegetationen släpps ut i atmosfären.

Ett problem med palmoljan i vardagen är att den är en ytterst anonym men vanlig följeslagare. I produkter som kakor, snabbmat, halvfabrikat, smink, hygienprodukter, glass, biodiesel med mera finns ofta tillsatser av palmolja. Eftersom palmolja har fått en dålig klang anges den ofta på innehållsförteckningar som vegetabilisk olja istället. I andra produkter kan den förvirrande nog döljas bakom diverse kemikalier, några exempel finns här.

Att undvika denna produkt med bismak av ödelagd regnskog kan alltså vara svårt. Bara att börja uppmärksamma vad våra vardagliga produkter innehåller är trots allt en god start. Som ett experiment försökte den inspirerande Karin på Karins miljöblogg att under en vecka skriva ner all den palmolja hon konsumerade. Projektet visade sig vara svårt men klart intressant. För vår del har vi under flera år använt allt mindre halvfabrikat och lagar det mesta av vår mat från grunden. Bland många andra fördelar med detta finns också att vi lättare kan undvika palmolja eftersom vi vet vilka ingredienser maten består av. Sofia har tidigare skrivit om fast tvål och kan konstatera att det finns sorter som inte bara tar bort en plastprodukt i vardagen utan även utesluter en vanlig palmoljekälla.

Själv har jag i olika sammanhang sett hur vanligt palmolja är i köpta småkakor och kex. Som ett vänligt sätt att motverka detta försöker jag se mig som en småkaksaktivist. Aktivismen består i att baka småkakor (med palmoljefria ingredienser) eller att uppmuntra andras bakande vid tillfällen när köpta kakor annars är vanliga. Godare fika blir det föga oväntat också. En av anledningarna till palmoljans popularitet i dessa livsmedel är oljans hållbarhet. Tillsammans med olika konserveringsämnen förklarar detta hur masstillverkat fikabröd kan få ett bäst före datum som sträcker sig åratal fram i tiden. Förutom att slippa palmoljan kan jag då även känna att det blir en fräschare känsla med livsmedel som åldras mer naturligt.

Det har på senare år kommit allt fler produkter med så kallad certifierad palmolja. Denna ska framställas på ett hållbart vis och vid odlingen ska exempelvis inte regnskog skövlas för att anlägga nya plantager. Även med dessa certifikat finns tyvärr problem. WWF förespråkar i dagsläget ingen allmän bojkott av palmolja utan rekommenderar istället användande av just certifierad palmolja. Detta för att produktionen som helhet ska bli mer hållbar. Även om certifierad palmolja är bättre än ocertiferad försöker vi själva undvika produkten helt när detta är möjligt. En anledning är att vi tycker det är svårt att veta säkert om just den palmolja vi stödjer med våra pengar är producerad på ett hållbart sätt. Dessutom tror vi inte det är hållbart med nuvarande höga (och eskalerande) produktion av palmolja. På liknande vis som med bomull, kött och fossila bränslen finns inte utrymme på vår enda planet att bära de stora mängder palmolja som vi konsumerar idag. Vi tror därför att det är en mer hållbar väg att stödja en bredare bas av fettkällor genom att exempelvis premiera rapsen eller solrosoljan, som dessutom är möjlig att framställa i Sverige.

Glädjande nog har en del positiva steg tagits för att minska palmoljeanvändningen. I England har högre krav lett till att minst hälften av dess importerade palmolja nu uppges komma från hållbar produktion. Den 13 december 2014 träder en ny EU-lag i kraft som innebär att palmolja tydligare ska utmärkas i innehållsförteckningen. Om lagen fungerar blir det lättare att göra aktiva val gällande palmolja. Det förekommer även att stora kedjor, som Scandic, redan nu helt väljer bort palmoljan i sin matlagning. Sådana steg snabbar onekligen på vägen mot en hållbar produktion av palmolja. Då palmolja används som ett billigt alternativ i många produkter kan det för oss alla definitivt vara effektivt att vara en ”besvärlig konsument”. Fråga producenten bakom din favoritglass och vardagstvål ifall produkten innehåller palmolja. Kontakta även politiker och andra makthavare om frågor som är viktiga. Tänk på att det inte bara är i media som mer än två personer upplevs som en folkstorm. Förstår de att deras väljare och kunder bryr sig om sådant som ansvarsfull odling av palmolja kan de snabbare fatta beslut som leder till bevarande av regnskog i bland annat Borneo och Malaysia.