När jag (Peter) växte upp på 80-talet minns jag att det ibland talades om de plastband som höll ihop 6-pack med läsk- och ölburkar. Om banden slängdes i naturen kunde fåglar eller andra mindre djur fastna och i värsta fall kvävas i plastöglorna. Jag kommer att tänka på dessa sladdriga plastband när jag försöker greppa mikroplaster som är betydligt mindre visuellt uppenbara.

I höstas kunde vi på nyheterna ta del av Naturskyddsföreningens rapportering om de mikroplaster som finns i mångas badrumsskåp. Det handlar om olika tandkrämer, skrubbprodukter och raklödder med mera. För att ge hygienprodukterna nya egenskaper och ökad säljbarhet har producenterna tillsatt små, små plastbitar. För oss är plasten troligen inte speciellt farlig när vi använder produkten. Problemet är att de mikroskopiska plastbitarna efter vårt rakande och smörjande förs vidare till våra vattenreningsverk. Där saknas möjlighet att fånga upp mikroplasten och istället fortsätter den ut i naturen, främst till våra hav.

På tandkrämstuben eller raklöddret står det inte heller att produkten innehåller jättesmå plastbitar. Istället kan man påinnehållsförteckningen försöka hålla utkik efter benämningar som; polyeten (PE) och polymetylmetakrylat (PMMA). Konkreta exempel på skönhetsprodukter där mikroplast förekommer finns i denna undersökning (sidorna 18-19). Vi har själva under de senaste åren allt mer aktivt försökt minska ner vårt plastanvändande och även reducera antalet produkter i badrumsskåpet. Vi har också satsat på att ingredienserna i våra hygienprodukter ska bestå av så naturliga råvaror som möjligt. När jag i samband med denna veckas miljötips undersöker våra skåp och lådor i badrummet verkar det som att våra ambitioner burit frukt. Trots att vi tidigare inte fokuserat just på mikroplast verkar vi slippa medverka till sådana utsläpp från vårt badrum. Ett par osäkra kort finns fortfarande där vi inte sparat den ytterförpackning där innehållsförteckningen fanns. Om naturlig hud- och hårvård har vi skrivit här.

Då mikroplast som kommer ut i våra hav är lika liten som plankton äts den upp av bland annat fiskar och kommer in i näringskedjan. När vi tidigare skrivit om plast påtalade vi bland annat hur de plastbitar som successivt sönderdelas i vår natur ännu inte kunnat brytas ner helt under den tid vi människor använt plast (plast har masstillverkats i 70 år, men nedbrytningstiden är mycket längre än så). Större plastbitar som delas upp i många små bitar övergår efter en tid till det vi kallar mikroplast (beroende på definition ses mikroplast som bitar mindre är 5 eller 1 millimeter). Men bara för att vi inte ser bitarna med blotta ögat innebär det inte att problemen försvinner.

En av plastens egenskaper är att den har en svampartad förmåga att suga upp diverse miljögifter. När fiskar och andra vattenlevande djur får i sig större eller mindre plastbitar får de därför ofta också kraftigt förhöjda nivåer av giftiga ämnen i kroppen. Dessa lagras lätt i djurens fettvävnad och vandrar sedan upp genom näringskedjan; tillbaka till oss som tillverkade plasten och tillät den att komma ut i naturen. För att bättre förstå hur fiskar skadas av mikroplast och hur de tar upp miljögifter från plast som hamnat i havet har forskare gjort studier på just detta. Bland annat kunde de se att fiskar som fick i sig plast som legat i havet några månader hade betydligt högre halter av organiska miljögifter som motstår nedbrytning, så kallade persistent organic pollutant (POP). Detta i jämförelse med fiskar som fick äta fiskmat med inblandning av så kallad ny plast.

Problemen med mikroplast är med andra ord betydligt mer komplexa är barndomens plastöglor som hotade att snara små djur. Idag släpper vi ut mycket mer plast i naturen och lidandet det orsakar är mera mångfacetterat. Mikroplasten hotar också i högsta grad oss själva. Både mer inspiration och konkreta tips på hur vårt frenetiskt sågande av den gren vi sitter på kan avbrytas finner du här.

Eftersom många möjliga lösningar för att begränsa plastens negativa effekter ligger på politisk nivå var jag nyfiken på vilken inställning våra riksdagspartier har i frågan. Jag skickade därför en fråga om vad de har gjort och planerar att göra för att motverka problemen kring mikroplast. Tyvärr skickade jag frågan för bara en dryg vecka sedan och har ännu inte hunnit få något svar. Troligen kommer vi därför att återkomma till detta längre fram istället.