Prioritera rätt i mataffären

Prioriteringar i mataffarenMånga tycker att det är svårt att veta hur man ska tänka för att välja så miljövänligt som möjligt i mataffären. Vissa frågor är komplexa och innefattar avvägningar, men allt är inte svårt. Börja med de enkla valen och lär dig mer efterhand. Detta är några av de principer vi utgår från för att prioritera rätt. Maten är en stor fråga som vi skrivit en del om redan och kommer att återkomma till flera gånger.

*Välj kända miljömärkningar som KRAVBra miljöval och MSC (fisk)

*Välj stor andel svenskt, gärna från ditt eget landskap

*Välj enligt säsong

Producenter vill gärna ge intryck av att vara miljövänliga och använder ibland symboler som ser ut som miljömärkningar. Det kan kännas förvirrande, men det är inte svårt att lära sig några etablerade märken som kontrolleras av utomstående och i hög grad hålla sig till dessa. Småskaliga producenter är ibland ekologiska utan att ha någon märkning eftersom det kostar att certifieras, men märkningarna ger god vägledning.

Det jag (Sofia) kallar ett enkelt val är när det finns två motsvarande produkter, en KRAV-märkt, den andra inte – välj KRAV. Detta var nog det första aktiva miljöval jag började göra för många år sedan. Då var utbudet inte så stort, men det är det nu. Med vissa livsmedel driver vi detta längre och köper numera inte alls om det inte finns miljömärkt. Det gäller bland annat de varor Naturskyddsföreningen listat som de där det gör störst skillnad att välja KRAV; kaffe, bananer och vindruvor, kött, mejeriprodukter och potatis. (Det händer att vi slarvar med osten om vi har tänkt ha t ex Parmensan eller Mozzarella och det inte finns någon miljömärkt inne.) Att vara i stort sett konsekventa med detta innebär att vi har slutat köpa druvor och kyckling eftersom det inte brukar finnas i vår butik. Det innebär också att man ibland får tänka om när man kommer till affären och vara lite flexibel med både inköpslista och recept.

Nu under fastan äter jag bara svenskproducerad mat utom kryddor och frön. Annars är vår princip att det svenska och gärna Östgötska ska utgöra en stor andel av den mat vi konsumerar och att vi inte väljer import om det finns en motsvarande svensk produkt. Kött och mejeriprodukter köper vi bara svenskt utom någon enstaka ost.

Här kan man ibland hamna inför ett dilemma där det kan kännas svårt att prioritera rätt. Tomater är ett vanligt exempel där det ofta finns KRAV från t ex Italien och svenska, konventionellt odlade, men sällan någon sort som både är svensk och KRAV. Dessutom är de svenska odlade i uppvärmda växthus under stora delar av året och det är svårt att veta om det är bättre än transporten. Vilken ska man välja? På sommaren tänker jag att det viktigaste är att man inte väljer den konventionellt odlade som är importerad. Fastna inte på det svåra utan välj åtminstone antingen svenskt eller KRAV. När tomaterna inte är i säsong är passerade eller krossade KRAV-tomater i tetrapack faktiskt ett bättre alternativ än alla de färska. Soltorkade är också bra. När en produkt är lätt, oöm och går bra att packa tätt är transporter oftast inte ett så stort problem. Relativt tåliga frukter som banan fraktas långsamt med båt vilket ger relativt lite utsläpp trots att de transporteras långt.

Att acceptera säsongernas växlingar hänger i många fall samman med att välja svenskt. Det som inte är i säsong i Sverige importeras i högre grad och när det inte är i säsong i Italien eller Spanien heller importeras det längre bortifrån. Det kan dock finnas svenskodlade produkter som egentligen inte är i säsong och då odlas de i energislukande uppvärmda växthus vilket inte heller är så lyckat. Sådant som rotsaker och äpplen är däremot lagringsbart och kan vara odlat på friland i Sverige och ändå finnas i butik på vintern. Under skördetid i Sverige kan man i väldigt hög grad hålla sig till inhemsk mat. Under kallare tider kan man oftare unna sig det som är i säsong i t ex Italien och Spanien och en del som transporterats längre om det inte är med flyg. Vi undviker Holland där mycket är väldigt hårt besprutat och odlingen extremt industrialiserad.

Vissa produkter är superbra för att de, under större delen av året, uppfyller alla tre kriterierna t ex morötter, rödbetor, havregryn, mjöl och ägg. Även kött och mejeriprodukter kan göra det, men det ska man vara mer måttfull med av andra miljömässiga skäl. Andra produkter har man skäl att vara extra noga med. Sparris har t ex en väldigt kort säsong i Sverige, men det är bara då man ska äta den färsk. Resten av året importeras den långt bortifrån med flyg. Unna dig att längta istället!

Julkryddor

Julkryddor

Nu tänkte vi bjuda på några vegetariska godsaker och en fiskrätt med doft av julens kryddor. Den som vill kan förstås ha med något av detta på julbordet, men vi har framför allt tänkt det som sätt att odla stämningen inför julen. Även kryddor som importeras långt bort ifrån är ok ur klimatsynpunkt. De är lätta, har lång hållbarhet, används i liten mängd och det ryms mycket av dem i en transport. Allra bäst är det om man hittar dem KRAV-märkta. Experimentera gärna med julkryddor i vardagsmaten. De passar i mer än man kanske tänker på.

 

Nyponströssel med kanel och kardemumma

1/4 tsk rostade (i torr panna) och fint mortlade/malda kardemummakärnor
1/2 tsk nyriven kanelstång (använd t ex zestjärn)
2 msk nyponskalsmjöl

Blanda ihop och förvara i en burk. Passar t ex att strö över morgonfilen.

 

Varm dryck

2 kanelstänger
1 tsk anisfrön
1 tsk kardemummakärnor
ca 10 kryddnejlikor
havremjölk till två stora muggar

Lägg kryddorna i en kastrull och häll på havremjölken. Koka i ca 5 minuter. Sila bort kryddorna. Servera med en tsk honung i varje mugg.

 

Kryddig linsgryta

10-15 g färsk ingefära
Potatis, morot och rödbeta eller andra rotsaker till en sammanlagd vikt av ca 300 g.
1 msk rapsolja
1 stjärnanis
3/4 tsk salt
1 dl havremjölk
1 dl vatten
1/2 dl röda linser
zest av en KRAV-apelsin
Saften av en halv apelsin
1/2 dl russin
1 äpple
1 tsk kanel
1 msk vetemjöl
Några drag med pepparkvarn

Finhacka ingefäran och strimla rotsakerna. Lägg detta tillsammans med rapsolja, anis och salt i en kastrull och låt det fräsa några minuter. Fyll på med havremjölk, vatten och linser. Koka i knappt 15 minuter. Kärna ur äpplet och dela i mindre bitar. Lägg i det i grytan tillsammans med russin, kanel och saften från apelsinen. Koka i ytterligare några minuter. Rör i mjölet och värm tills det tjocknar något. Ta av från plattan och blanda i zest. Smaka av med peppar och om det behövs ytterligare salt. Servera till matvete, mathavre eller liknande.

 

Fiskbollar

400 g fisk (välj alltid KRAV eller MSC, t ex Sej)
1 pkt saffran
knappt 2 tsk salt
1/2 dl vatten
knappt 1 dl ströbröd
1 ägg
Några drag med pepparkvarn

Blanda vatten och ströbröd och låt gärna stå en liten stund. Blanda i övriga ingredienser förutom fisken och blanda om. Dela fisken i mindre bitar och lägg det i blandningen. Mixa t ex med stavmixer till en smet. Om man vill kan man även ha i zest från en ekologisk apelsin. Rulla bollar av samma storlek som köttbullar och stek dem i rapsolja.

 

Grönkålssallad

ca 8 grönkålsblad
1 KRAV-apelsin
1 msk äppelcidervinäger
1 rågad tsk honung
1 näve russin
några valnötter
en gnutta salt och kryddpeppar

Repa loss grönkålsbladen från de grova stjälkarna. Lägg lite i taget i en mixer med vatten, mixa så att det blir finhackat och häll sedan bort vattnet, eller finhacka för hand. Riv apelsinskal, gärna med zestjärn och blanda i det. Ta bort resten av skalet och det vita på apelsinen och skiva den sedan i mindre bitar. Blanda i dessa och övriga ingredienser. Hur mycket russin och valnötter man vill ha är en smaksak. Låt gärna stå en stund innan servering.