I David Jonstads utmärkta bok, Kollaps, beskriver han ett experiment från BBC-serien Bang goes the theory. Det är en illustration av hur välbehövligt det vore att använda mindre energi. En vanlig tvåbarnsfamilj flyttar in i ett hus med instruktioner om att bete sig precis som hemma. Huset kopplas under natten bort från det vanliga elnätet och istället kopplas det till ett mänskligt kraftverk bestående av cyklar som konverterar åttio cyklisters arbetande benmuskler till el. Vid familjens frukost är de flesta av cyklisterna igång; att koka upp en halv liter vatten kräver under processen tjugo personer, mikron åtta personer och brödrosten tio vältränade cyklister. Under dagen får cyklisterna det allt tuffare i takt med att dammsugare, datorer och tv-spel används inne i huset. Åttio cyklister, drypande av svett, högröda i ansiktet och frenetiskt trampande räcker inte till framåt middagstid. När söndagskycklingen sätts in i ugnen samtidigt som pappan dammsuger och barnen ser på tv går strömmen i huset.
Översätts experimentet till svenska förhållanden, där den totala energiåtgången är 612 terawattimmar om året, skulle vi behöva kalla in 700 miljoner cyklister. För varje svensk 75 personer som dag och natt cyklar; för vårt ljus, vår värme, transport, mat, konsumtion etcetera. David konstaterar att dessa cyklister i verkligheten till 85% består av energi som kommer från olja, kol och gas. Alltså energi som det tagit 100-tals miljoner år att framställa och vars utsläpp av koldioxid nu rubbar villkoren för allt levande på ett tidigare inte skådat vis.
Hur ska då du och jag göra för att använda mindre energi? Jag tror att en hel del är vunnet genom att medvetandegöra att vår vardagliga och bekväma elanvändning i själva verket inte alls är oproblematisk. Det lönar sig att försöka se sig själv och ens beteenden utifrån. Vad i vardagen använder du el till och vad av detta kan minskas eller upphöra? Varför ska lampor egentligen lysa i de rum du inte befinner dig och vad är egentligen poängen med att datorns skärm inte stängs av helt och hållet då den inte används? Saknar du fysiska funktionshinder kan du troligen öppna dörrar av egen kraft istället för att trycka på den elektriska dörröppnaren.
Genom att välja det energisnålaste alternativet vid nyinköp gör du även plånboken en tjänst då vi knappast behöver tvivla på att dagens elpriser kommer att höjas kännbart i takt med att den förrädiskt billiga oljan blir allt mer kostsam att frambringa. Även vi har många prylar som drivs av el, inte minst i köket, men börjar vid inköp på allvar fundera kring om det finns alternativ som varken har batteri eller sladd. Min (Peters) klocka har visserligen batteri men det laddas upp av ljus och är nu inne på sitt fjärde oklanderliga år. När vår plastiga digitaltermometer lämnades bland elavfallet kändes det fint att sätta upp en pålitlig analog variant som pryder sin plats utanför fönstret. Väljer du att ge bort fantasifulla kvalitetsleksaker av trä kan de mycket väl bli en större fullträff än överskattade blipp-bloppande energislukande plastprylar som sällan håller till nästa generation.
Många av oss har gjort den årliga Earth Hour till en mysig tradition med en timme av levande ljus och vilande elapparater. Vi brukar låta det bli en helkväll med goda samtal och kanske lite Kalaha. Man behöver ha tänkt ut något att äta som inte behöver värmas och tända några ljus (100% stearin) i badrummet innan det mörknar, men särskilt svårt är det inte. Under ett år prövade vi i fastetid att utveckla detta till en kväll per vecka och det kändes ofta som tillfällen att se fram emot snarare än som en uppoffring. Vi har nu planerat att unna oss åtminstone en sådan kväll per månad. Självklart drar till exempel kyl och frys el även dessa timmar, men det är ändå verkligen att använda mindre energi och inte minst en påminnelse om att mycket el används på rutin snarare än för att det är nödvändigt.
Stor betydelse för miljön har även vilken sorts el vi väljer. Alltså vilket elbolag vi ger förtroendet att producera vår el. Många vet exempelvis att vårt statliga bolag Vattenfall haft, och har, gigantiska satsningar på kolkraft i Tyskland. Bortsett från att detta bolag går bort kan dock valet vara ganska knepigt. Lyckligtvis har Greenpeace gjort en behändig lista där de anger hur stor andel förnyelsebar energi de olika elbolagen har. Gå gärna in och byt till ett bättre val redan idag!