Säsongsmat – sommarmeny

Säsongsmat - sommarsallad

På sommaren passar det extra bra med lätt och sval mat; som sallad. Ännu är det inte så många sorters grönsaker som är färdiga för skörd på vår koloni, men det finns gott om spenat och örtkryddor. Melon är i säsong kring medelhavet och är, som vi förstått det, ett relativt bra val nu. Ta receptet som inspiration på säsongsmat och använd det du har i din trädgård eller på din odlingslott. Eller ta receptet som inspiration att börja odla om du inte redan gör det. Örter kan man odla även i lägenhet. Recepten är till två personer.

 

Säsongsmat; spenat- och melonsallad med myntaolja

1 näve färsk spenat
Bladen från några kvistar pimpinell
1/2 galiamelon
1 1/2 dl kidneybönor (tetrapack)
1/2 dl hel dinkel
1 liten rödlök
pinjenötter

Myntaolja

1/2 dl rapsolja
ca 30 g pepparmynta och brokbladig äppelmynta (bladen)
ca 1/3 tsk salt
1 tsk äppelcidervinäger

Dinkel behöver förberedas kvällen innan och då läggas i blöt över natten. Den ska sedan kokas ca 1 timme. Ett snabbare alternativ är t ex matvete. Strimla spenaten grovt. Skala, kärna ur och dela melonen i ganska stora bitar. Häll av bönorna i en sil och skölj dem. Finhacka löken och blanda samman allt till salladen utom pinjenötterna.

Vi har prövat flera sätt att göra myntaolja och en upptäckt är att den får betydligt mer smak om den får stå ett tag, även när man gör varianter där man silar bort själva bladen. Det är viktigt att inte värma för mycket och inte mixa för länge, för annars kan smaken försvinna. Den ovanstående varianten gjorde vi så att vi lade myntan i en stor sil, kokade upp ca 1 liter vatten och sköljde bladen i det, därefter direkt med kallt vatten. Sedan mixade vi myntabladen hastigt med övriga ingredienserMan kan också värma ca 1 dl rapsolja till 75°, hälla det i en burk med ca 15 g myntablad och låta det dra en halvtimme med lock. Därefter plockar man bort bladen, eller silar och låter oljan stå, helst över natten.

Blanda dressingen med salladen. Ställ fram pinjenötter att strö över så mycket man vill.

Säsongsmat - rawfoodpaj med jordgubbar

Jordgubbspaj

Efterrätten är inspirerad av recept på raw food (inte upphettat över 42°), men i egen version och med rabarbersylt som inte alls är raw. Jordgubbar är i säsong och på det sättet ett bra val. De är dock besprutade i konventionell produktion, så om man hittar KRAV-jordgubbar är det bra, eller om man odlar själv förstås. Pajerna på bilden är gjorda enligt receptet nedan. Vi märkte att de blev ganska mäktiga med den mängden nötbotten, så om man vill ha en lättare paj kan man minska till kanske 100 g hasselnötter och då förstås minska även på honungen. Det enklaste sättet att göra egen rabarbersylt är att ta några stjälkar rabarber, skala och skiva dem i centimeterlånga bitar. Lägg i en kastrull och häll på rikligt med socker. Vatten behövs inte. Värm och rör om till dess det avgetts så mycket vätska att det börjar koka. Fortsätt koka och blanda om då och då till dess rabarbern är sönderkokt. Provsmaka och tillsätt mer socker om det behövs. Koka längre om du vill ha den tjockare. Vaniljstång eller kanel är gott att koka med om man vill. Även ingefära passar bra ihop med rabarber och om man vill kan man byta ut en del socker mot honung.

150 g hasselnötter
ca 2 1/2 msk honung
3 msk rabarbersylt
några jordgubbar
några citronmelissblad

Mixa eller mal nötterna fint. Blanda i en msk honung i taget till dess det blir en smet som går att forma. Tryck ut i två små portionspajformar (eller gör en lite större sats i en vanlig pajform). Fördela rabarbersylten på bottnarna. Skiva jordgubbar och varva med citronmeliss ovanpå sylten.

Dricka mindre kaffe

Dricka mindre kaffe

De flesta av oss känner till att kaffe är en vätskedrivande produkt som torkar ut kroppen mer än den bidrar med att tillföra vätska. Tills för ganska nyligen har däremot jag (Peter) varit omedveten om att kaffeproduktionen har liknande uttorkande effekt på närmiljön som den slutliga produkten har på våra kroppar. Detta veckotips handlar därför om att dricka mindre kaffe.

Likt allt som växer behöver även kaffeplantan vatten för att må bra. Förutom att vara en törstig växt behövs det även stora mängder vatten i förädlingsprocessen som skapar våra aromatiska bönor. Vattenåtgången för att framställa vårt kaffe är faktiskt så stor att kaffe placerar sig i topp bland de produkter vi konsumerar i Sverige som ger störst vattenavtryck. Vattenavtryck är ett begrepp som kan användas på liknande sätt som ekologiska fotavtryck. Beroende på vår livsstil gör vi större eller mindre fotavtryck. Våra produkter och vanor har för det mesta förbrukat energi och resurser, som vatten, långt ifrån oss konsumenter. I Sverige beräknas vi exempelvis leva med tre gånger för stora fötter.

För att producera kaffebönor till en kopp kaffe krävs 140 liter vatten – vilket är samma mängd som ryms i ett normalt badkar. Då vattenbrist kan vara vanligt i de länder där vårt kaffe produceras är detta inte oväsentligt. I Världsnaturfondens informativa artikel framkommer med all önskvärd tydlighet vilken reell skillnad vi kan göra för världens vattenförbrukning genom ändrade kost- och klädval. Kaffe är som sagt den produkt som toppar listan för vattenförbrukningen, men även bomullsproduktion (ett par jeans 10 000 liter vatten) och animaliska produkter (en hamburgare 2400 liter vatten) ger stort avtryck.

För vår del har vi försökt dricka mindre kaffe, även om jag själv ännu dricker åtminstone någon kopp dagligen. En positiv sak med att dricka kaffe med större eftertänksamhet är att upplevelsen värdesätts mera när den inte går på slentrian och trött vana. Sofia, som när hon fastade från ickesvenska matprodukter, bara drack kaffe vid ett fåtal tillfällen upptäckte även hur den uppiggande effekten verkade bli större när drycken användes mer sparsamt.

Som med många vanor vi vill bryta, eller minska ner på, tror jag vi tjänar på att tänka efter mer. Fundera på om jag tar den här koppen kaffe av gammal vana eller för att jag verkligen gått och längtat efter den. Börjar vi med att avstå någon slentrianmässig kopp kaffe varje dag blir det troligen inte speciellt betungande utan snarast ett hälsomässigt lyft. De dagliga badkaren av vattenförbrukning som sparas in blir snabbt stora bassänger vars vatten kan göra större nytta än som vätskedrivande kaffe.

När vi tar upp ämnet kaffe är det även på sin plats att skriva något om ekologiska och rättvisemärkta val. Med tanke på konsekvenser som; skogsskövling, bekämpningsmedel som dödar plantagearbetare och natur, övergödning etcetera är det konstigt att varningstexter om produktens farlighet – likt på tobak och alkohol – saknas. Genom att det kaffe vi använder är KRAV och rättvisemärkt undviker vi att stödja exempelvis användandet av de giftiga bekämpningsmedel som brukas i konventionell kaffeodling, men varit förbjudna en längre tid i både Sverige och EU.

Naturkyddsföreningen beskriver vilka konsekvenser en genomsnittlig svensk kaffedrickares val kan få om hen under ett helt liv väljer ekologiskt istället för konventionellt kaffe. Bland annat slipper världen 188 kilo konstgödsel och 19 kilo kemiska bekämpningsmedel. Tänk då vilken effekt det får om du påverkar din arbetsplats och ditt favoritcafé till att göra klokare kaffeinköp.

Miljösmart mat – havre

Miljösmart mat - havre

Havre tillhör de där riktigt bra livsmedlen där man inte behöver välja mellan KRAV och svenskt. T ex Änglamark och Saltå kvarn har ekologiska havregryn gjorda på svensk havre. Havre är ett tåligt sädesslag som klarar kyla väl och inte behöver så mycket ljus. Det passar alltså alldeles utmärkt för svenska förhållanden och har också odlats här mycket länge. Under 1800-talet var det en av Sveriges viktigaste exportprodukter och användes huvudsakligen som hästfoder. Även nu används största andelen av den havre som odlas i Sverige till foder, men havregryn har också blivit en basvara i många hem, vilket är utmärkt för miljön. Det är dessutom mycket bra för hälsan. Havre finns med i boken Maten som botar av läkaren Per Ove Lind och han skriver bl a att den har ett unikt fiberinnehåll och en särskilt nyttig sammansättning av proteiner. Sedan 1960-talet har det varit känt att havre minskar de skadliga blodfetterna. Det innehåller också bl a B-vitamin, kalium och magnesium och – trots sitt inte särskilt färgstarka utseende – antioxidanter. Havre är alltså miljösmart mat man kan äta mycket av med gott samvete på flera sätt.

Vi har flera gånger tidigare nämnt att det är bra för klimatet att dra ned på mejeriprodukterna och vi kommer så småningom att utveckla detta närmare. Redan nu kan nämnas att havre fungerar utmärkt som ersättning för flera mejeriprodukter. Till frukost brukade vi äta vanlig fil varje dag till dess vi under en fasta prövade att följa en klimatpyramid där man bara ”fick” äta mejeriprodukter 2-3 gånger i veckan. Då prövade vi att göra egen havrefil. Denna visade sig dessutom vara mycket bättre för min ganska krånglande mage och nu äter vi den i stort sett varje dag. Vi använder vanlig fil för att starta syrningsprocessen och äter av den ibland också, men det går bara åt 3 msk till ungefär en liter. Det ska gå att göra havrefil helt vegananpassad, men då behöver man någon annan form av syrningskultur och det har vi inte prövat. Vårt recept:

 

Havrefil

4 dl havregryn
6 dl vatten
3 msk fil

Blanda havregryn och vatten och låt stå i två timmar. Lägg i filen och mixa alltsammans. Häll i en relativt tätslutande glasbehållare och låt stå i rumstemperatur i 1 1/2 dygn. Förvara därefter i kylen. Jag brukar alltid krydda den med kanel.

 

Havregrynsgröt går förstås också bra att äta till frukost, men den är ju godast med mjölk till. När det gäller just mjölk går även havremjölk att göra själv, men vi brukar köpa Oatlys ekologiska. Man kan inte påstå att den smakar som vanlig mjölk, men det är i många sammanhang en vanesak och den fungerar att använda till det mesta där man brukar använda mjölk. I redningar och pannkakor t ex är det inga problem. Att ha den i kaffet fick vi vänja oss vid, men har det nu alltid. Själv tycker jag numera faktiskt att den är godare som dryck än vanlig mjölk, men det håller inte Peter med om. Troligen skulle det funka även vid bakning och glasstillverkning, men det har vi inte vågat chansa på än.

Som vi skrivit om tidigare är mathavre ett klimatsmart alternativ till ris. Vi har också gjort en variant på saffranspannkaka med havregrynsgröt istället för risgrynsgröt.

Till pappas 70-årskalas bakade jag de havrekakor som var hans favoriter när han var barn. Farmor Sonja brukade tydligen lyckas få dem formade som puckar. När jag gör dem flyter de ut lite mer, men blir väldigt goda. Här är det ganska mycket socker så det är inte det nyttigaste sättet att äta havregryn på, men det är ju inte heller något man äter stora mängder av. Det är ett förrädiskt enkelt recept:

 

Farmor Sonjas havrekakor

3 hg havregryn
2 hg smör
1 hg socker

Arbeta samman ingredienserna. Detta kräver en stunds knådande. Det kan verka smuligt först, men brukar gå att få ihop efter ett tag. Gör en rulle med några cm diameter och skiva denna. Tryck ihop kakorna lite om de går isär och lägg dem på en plåt. Grädda i 175° i ca 8 minuter (ingen tid anges i farmors recept).

 

Rabarberpaj

När rabarbersäsongen snart kommer är havregryn eminenta att göra smulpaj på. Liksom i det ovanstående receptet använder vi smör här, så utan mejeriprodukter är det inte, men det kan man unna sig ibland. Inte minst om man använder svenska KRAV-havregryn och egenodlad rabarber. Vi brukar göra så här:

Lägg ca 1/2 kg rabarber i tärningar i en pajform och strö över knappt 3/4 dl socker.

Blanda samman:

1 dl socker
1 msk honung eller sirap
75 g smör
2 dl havregryn
1 tsk kanel

Smula detta över rabarbern. Grädda i knappt 250° ca 15 minuter. Håll uppsikt på pajen och täck över den om den börjar bli mörk så att det översta inte blir bränt.