Klädindustrins miljöpåverkan

Klädindustrins miljöpåverkan. Bild på Peter i 28 år gammal skinnjacka.

Under hösten 2024 har Naturskyddsföreningen drivit en kampanj om klädindustrins miljöpåverkan. Uppmaningen till allmänheten var att köpa maximalt 5 nya klädesplagg per år (underkläder och skor undantagna). Själva handlar vi sedan många år nästan alla kläder second hand så uppmaningen upplevdes inte som så svår. Men då medelsvensken köper 25 nya plagg per år är steget till hållbara 5 plagg utmanande för många.

Jag fick upp ögonen för ett annat sätt att handla kläder när vi bodde i Göteborg. Där var utbudet stort på second hand och då möjliggjordes inköp av märkeskläder av bra kvalitet till ett billigt pris. Flera skjortor och tröjor från den tiden använder jag fortfarande, 15 år efter vår flytt till Vadstena. Jackan på bilden köpte jag däremot ny, inte långt efter att jag börjat studera i Karlstad för 28 år sedan. Nyligen bytte jag innerfoder på den för andra gången. Idag hade jag valt bort att köpa skinn av etiska skäl men när den redan är köpt vill jag ge den ett långt liv.

Second hand köper vi numera genom de butiker som finns på plats där vi bor men även vid besök i lite större städer. Möjligheten att hitta vad du är ute efter är också stor via digitala tjänster som Tradera, Blocket och många andra. Sofia har även, både till oss och genom butiken till allmänheten, kommit igång med enklare lagningar av kläder som behöver lite mer omsorg för att kunna användas vidare.

Problemen kring klädindustrins miljöpåverkan är tyvärr många och den största resursanvändningen, omkring 80%, sker i själva produktionen. Liksom med livsmedel är alltså tillverkningen det mest krävande, inte transporterna. Mängden textilfibrer som tillverkas har nästan fördubblats de senaste 20 åren. Och en sak jag inte förstått före Naturskyddsföreningens kampanj var hur stor andel av detta som är syntetiska material. Omkring 60% av alla textilfibrer är numera polyester eller andra oljebaserade material. Detta släpper inte bara ifrån sig mikroplaster utan har som fossil råvara samma problem som bensin och diesel.

Trots olika satsningar på återvinning av textiler går det trögt. Mindre än en procent av fibrer från avlagda klädesplagg går idag till fibrer i nya klädesplagg. Klagomuren mot klädindustrins miljöpåverkan kan fortsätta kring vatten- och markanvändning. Kemikalier, textilavfall som dumpas i utvecklingsländer, bristfällig social hållbarhet med barnarbete och slavliknande förhållanden.

Sammanfattningsvis finns många skäl att välja ”andra hand i första hand”. Men inte minst behövs en annan attityd till våra kläder. Inför kampanjen har rapporten Monstret i garderoben släppts från Naturskyddsföreningen. Där har de räknats ut att varje klädesplagg behöver användas åtminstone 270 gånger för att det ska vara hållbart. Och enligt en studie från 2021 finns redan idag kläder för att täcka mänsklighetens behov de kommande 6 generationerna. Då kommer vi fram till år 2200. Utifrån detta skulle maximalt fem nya plagg om året kunna ses som onödigt många då kläderna sannolikt går att få tag på begagnade istället.

Tvätta miljövänligt

TvattNär jag (Sofia) gick på folkhögskola i början av 90-talet fanns där en Sackeusbod, som hade samma koncept som det som nu kallas Världsbutiker. Där såldes bl a det miljömärkta tvättmedlet Ecover. En man som var engagerad i bodens verksamhet berättade vid något tillfälle om produkterna som såldes där och kom in på detta med att tvätta miljövänligt. Jag minns fortfarande att han sade att man sällan behöver tvätta varmare än 40° och att det gradantal som står på kläderna är den maxtemperatur plagget tål – inte vad det behöver för att bli rent. Sedan dess tvättar jag ytterst sällan varmare än 40° och använder bara miljömärkt tvättmedel. Vissa människor kan tala så att budskapet går in!

Det är energibesparande att tvätta på lägre temperatur. En annan fördel är att kläderna inte behöver delas upp i så många olika högar som ska tvättas separat. Då är det lättare att fylla maskinen varje gång och inte slösa energi på enstaka plagg. Förutom handtvätt delar jag in i tre grupper; svart och riktigt mörkt, vitt och riktigt ljust, samt alla färger där emellan. Ska man utöver det dela på 40°, 60° och kanske t o m 90° kan det genast bli dubbelt så många tvättar, eller mer. För en barnfamilj kanske problemet periodvis är det motsatta, men så är det ju inte för alla. Barnfamiljen kan förstås också vara i situationen att kläderna blir hårt smutsade och därför behöver tvättas varmare. Men för de flesta vuxna misstänker jag att det är som för oss; att plaggen oftast inte är smutsiga på det sättet utan mest behöver en uppfräschning. Då räcker 40° utan problem.

I reklamen framställs det ibland som att det kan finnas bakterier och annat osynligt som bara just deras tvättmedel gör rent hus med. Detta är relevant i sjukhusmiljö och kanske för vissa allergiker, men annars finns det ingen anledning att tvätta så att kläderna blir i det närmaste sterila. Vissa verkar oroa sig för att det inte blir tillräckligt rent om vattnet inte är riktigt varmt, men ser det rent ut och doftar rent så är det så rent det behöver bli.

När det gäller tvättmedel ska man välja ett miljömärkt så att man inte sköljer ut onödiga kemikalier i naturen. Naturskyddsföreningens märkning Bra miljöval har högre miljökrav än Svanen så välj hellre det förstnämnda om det finns. Överdosera inte. Sköljmedel använder vi aldrig. Det är i de allra flesta fall onödigt.

Ta gärna en titt på kläderna och lukta på dem för att kolla om de faktiskt behöver tvättas istället för att på slentrian tvätta när de använts en viss tid. Detta slarvar jag fortfarande med, men ska skärpa mig. Särskilt plagg man har utanpå andra kläder klarar sig ofta utan tvätt längre än man tror. Tvätta så sällan som möjligt och fyll maskinen. Detta både sparar energi och sliter mindre på kläderna. Det kan vara värt att tänka på redan i klädaffären att undvika färger eller material som måste tvättas separat från övrigt i din garderob. Vissa material, som ull, är bra för att de klarar sig länge på bara vädring.

När vi använde hyreshusets tvättstuga brukade vi torktumla frotté och plysch som jag upplevde blev mycket mjukare av detta. Sedan köpte vi egen tvättmaskin och det blev aldrig av att boka tvättid bara för att tumla. Snabbt vande vi oss av med det behovet. Båda materialen blir snabbt mjuka igen när man börjar använda handdukarna eller kläderna tycker jag nu. Dessutom är ekologisk plysch mycket mjukare än konventionell och behöver ingen extra behandling. Torktumling drar mycket energi och sliter på kläderna. Bor man litet och använder en gemensam tvättstuga kan man vara tvungen att torka kläderna lite snabbare i t ex ett torkrum med någon form av fläkt eller värme. Men för de allra flesta går det bra att låta kläderna torka av sig själva. Vi bor i lägenhet, men har en torkställning över badkaret och en hopfällbar som vi ställer i vardagsrummet.