Gröngödsling

GrongodslingBesökare till vår kolonilott kommenterar ibland frodigheten med att fråga vad vi gödslar med. Då vi, bortsett från en påse benmjöl för buskplanteringar, inte köpt någon gödsling till vår lott kan frågan göra oss en smula konfunderade. Men tänker vi efter så återför även vi i själva verket en hel del näring till jorden, bland annat genom gröngödsling.

När vårt kolonilottsodlande tog sin början för drygt fyra år sedan var vi mycket av nyfikna noviser. Snart förstod vi i alla fall vikten av att ha en kompost på lotten. Vi prövade även att tillföra både kaffesump och nässelvatten för ökad växtkraft. Efter ett tag blev framför allt jag (Peter) nyfiken på att gå vidare med detta som kallas gröngödsling. I korthet handlar det om växter som odlas med syfte att gödsla och förbättra jorden. Genom upprepat odlande och vattnande av odlingsytan försvinner kväve och näringsämnen från jorden; för att kunna fortsätta bruka samma mark utan att den blir utarmad behöver dessa ämnen på något sätt återföras.

I gröngödsling kan man använda den del av sin mark som för tillfället inte används för annan odling och kanske under en hel säsong odla exempelvis klöver för berikning av kvävehalten. Just baljväxter (som exempelvis klöver och bönor) samlar på egen hand in kväve från luften och är nog bland de mest kända växtförbättrarna av odlingsjorden. Gröngödsling kan även användas för odling av lågväxande marktäckare mellan rader av annat som odlas. Detta hindrar då ogräs från att komma upp och sägs även skapa en förvirring bland de skadedjur som är ute efter dina primörer. Vid sådan form av odling är det klokt att låta huvudgrödan växa till sig något innan den så kallade bottengrödan sås mellan raderna av exempelvis rotsaker.

När jorden ligger bar uppkommer inte bara problem med ogräs som snabbt etablerar sig utan jordens näringsämnen eroderar även bort med regnvattnet. Vid odling av en tidig gröda som rädisa eller spenat kan då gröngödsling användas efter skörden. Kanske genom att så den, av bin och fjärilar, omtyckta Honungsörten. Poängen med att använda en sådan gröda är att jordens kväve och näringsämnen inte behöver riskera att lakas ut med regnvattnet utan kan fångas upp av Honungsörten och komma till nytta vid kommande odlingar. Andra sorters gröngödselväxter används för att ge god struktur på jorden och med sina långa rötter få upp nyttigheter från jordens djupare skikt.

När gröngödselväxterna, sent på hösten eller under våren, myllas ner i jorden bryts de ner. Jorden får en tillförsel av kväve och näringsämnen samt får en bättre struktur. Tillförseln av organiskt material gynnar dessutom jordens mikroliv av små välgörande varelser som bryter ner växtdelarna. Allt detta möjliggör fortsatt odling av friska och motståndskraftiga växter.

Våra egna försök med gröngödsling började med nedmyllande av överblommade röd- och vitklöverblommor på kolonilottens bara ytor. Detta gick väl sådär. En del klöver kom upp men glest och långsamt. Nästföljande odlingssäsong gick det bättre när vi fick tag på utsäde av Blodklöver och Blå lupin. De blev inte bara ett glädjeämne för ögon och pollinerande insekter utan har alltså också förbättrat vår jordkvalitet.

För dem som vill fördjupa sig i ämnet och läsa mer om vad olika gröngödslingsväxter lämpar sig bäst för rekommenderas följande kortfattade eller denna mer omfattande skrift. Om din vanliga försäljare av fröer saknar någon kan exempelvis följande återförsäljare vara ett tips.

Att använda kaffesump

Att använda kaffesump

Något vi är fascinerade över är problem som blir till möjligheter, eller lösningar på andra problem. Ett vardagligt exempel på detta är möjligheten att använda kaffesump. Dricker du några koppar varje dag lämnar du även efter dig en viss volym sump. Ofta slängs denna med våra vanliga sopor som sedan, i bästa fall, komposteras eller blir till biogas. Vad som än händer med sumpen då den lämnat ditt hem går det åt energi för transport och hantering; energi som innebär utsläpp av koldioxid. Ett sätt att snabbare och mer effektivt sluta kafferesternas kretslopp är att själv ta vara på det.

Kaffesump är något som de flesta växter mår bra av (eftersom den innehåller näring och stimulerar olika mikroorganismer i jorden att arbeta vilket leder till friskare växter och mindre skadedjur). Att strö lite på jorden till krukväxterna är ett sätt att använda kaffesump (våra krukväxter brukar även bli glada åt en skvätt överblivet kallt kaffe då och då). Det enklaste är dock om du har tillgång till en trädgård eller kolonilott. Strö då gärna ut runt växterna som jordförbättring och skydd mot skadedjur. Då kaffesumpen även innehåller garvsyror är den svagt sur och bör inte överdoseras. Har du mycket kan den därför med fördel blandas ut i din egen trädgårdskompost.

Har du möjlighet att använda större mängd av denna uppiggande jordförbättring och även har en arbetsplats med kaffemaskin är ett tips att tala vänligt med den som sköter tömningen av maskinens kaffesumpspåse. Be att få ta med påsen hem nästa gång så har du ett bra lager god jordförbättring. Samtidigt har du minskat något på företagets sophantering.

Exempel på en cafékedja som redan nu delar ut kaffesumpen till sina gäster för att de ska använda den till sina växter eller annat: Barista.

Se gärna även intressant exempel där detta används i större skala: Dagens Nyheter.