Humlor och bin

Humlor och bin

I Sverige finns omkring 300 arter av bin som lever vilt i naturen. 40 av dessa arter är humlor – som alltså är ett slags bi. Tillsammans med tambin är dessa flygande gratisarbetare vårt lands viktigaste pollinatörer. Utan humlor och bin; knappt några blåbär, äpplen, jordgubbar, körsbär eller för den delen några i överflöd blommande sommarängar. Problematiskt nog har vårt humlebestånd minskat till cirka en femtedel jämfört med för bara femtio år sedan.

Detta och mycket annat lärde jag (Peter) mig när jag för ett tag sedan läste en av Naturskyddsföreningens årsböcker, Vem ska bort?. Efter detta har jag funderat kring hur vi konkret kan gynna dessa små ulliga charmtroll. Ytterligare inspiration till detta fick jag vid läsning av ännu en av Naturskyddsföreningens böcker, Vilda grannar. Där ges handfasta tips för ökad mångfald av djur inpå knuten. Uppmuntrad av läsningen gjorde jag med hjälp av en gammal lerkruka ett bo i marken där jag hoppas en humledrottning inom kort ska flytta in. Beskrivning av bobygget finns här.

Tanken på att, som det beskrivs där, använda material som bär lukt av skogs- eller zooaffärsmus tog dock emot en del – eftersom vi inte ville riskera att locka möss istället för humlor. Det alternativa lockbetet blev istället ytterligare en bit av en gammal handduk som dränktes in i lönnsirap. Boet placerades på vår kolonilott; i närheten av lavendel, timjan och många andra örter som kommer ge mycket mat till humlorna under sommaren.

När jag ändå var i bobyggartagen satte jag upp ett bo för bin också. Till detta sågade jag en bunt ihåliga bambupinnar i decimeterlånga bitar. De buntades ihop tillsammans med några gamla hallongrenar. Baksidan av boet täcktes med en bit tyg så det inte går att flyga rakt igenom. Sedan hängdes boet upp, med hålen åt söder, på ena sidan av vår kompost. Om det inte flyttar in några bin kommer det säkert andra nyttiga insekter som får nytta av boplatsen.

I vår tätbefolkade värld är det alltså inte bara studenter i populära universitetsstäder som har bostadsproblem. Även framtidshoppen i form av pollinatörer behöver lite hjälp på traven. Förutom tryggheten av en bostad behövs mat under hela säsongen. På vår koloni har vi redan från början haft en liten örtagård bland annat för att locka till oss mycket fjärilar. Till viss del attraherar dessa växter också humlor och bin. Förslag på växter som humlor och bin tycker om finns till exempel här.

Ett vanligt problem för pollinatörer är brist på mat i början av säsongen. Till stor hjälp för dessa insekter är därför sälgen vars tidiga blomning blir en startmotor för mängder av arter. Vår plan är att under våren försöka få ett par sälgar att slå rot på vår koloni och detta blir något att återkomma till här på hemsidan.

För personer som saknar odlingsmöjlighet eller plats för humle- eller bibon finns andra sätt att gynna dessa arter. Rent generellt påverkas de positivt av giftfritt jordbruk med den biologiska mångfald det leder till. Detta blir du enkelt en del av när du väljer ekologisk, gärna KRAV-märkt, mat. Genom att använda mer honung kan du också påtagligt gynna biodlarnas arbete med att hålla liv i stora bisamhällen. Som med all annan oekologisk framställning finns betydande risker med honung som inte är KRAV-märkt. Här ges en översikt över vad du betalar för när du väljer ”rätt” honung i butiken.

Avslutningsvis: För en fascinerande och oroande skildring av situationen för våra livsviktiga pollinatörer rekommenderas dokumentären Inte bara honung från förra året. Den går att låna/fjärrlåna på ett bibliotek nära dig.

Säsongsmat – februarimeny

Säsongsmat - Krämig pasta med grönkål

Det är inte så mycket som är i säsong i Sverige i februari, men på vår kolonilott mår grönkålen fortfarande väl under snön. Om du inte odlar det själv går det förhoppningsvis bra att få tag på i mataffären även om den av många förknippas med julen. I södra Europa är citrusfrukterna i säsong. Där vi handlar brukar det finnas KRAV-odlade apelsiner från Spanien eller Italien och det är bra miljöval så här års. Både grönkål och apelsiner innehåller dessutom massor av nyttigheter. Vi bjuder på säsongsmat i form av krämig pasta med grönkål och apelsiner med honungsglaserade valnötter, mandel och russin. Recepten är till två personer.

 

Säsongsmat: Krämig pasta med grönkål

rapsolja
5 dl makaroner eller annan pasta (t ex Änglamark har ekologisk)
ca 7 st grönkålsblad
1 gul lök
2 vitlöksklyftor
1 1/2 msk vetemjöl
2 dl havremjölk
ca 1 1/2 tsk salt
1/2 tsk muskot
svartpeppar

Koka pastan enligt anvisningarna på förpackningen. Använd rikligt med salt i kokvattnet. Hacka den gula löken och finhacka vitlöken. Repa grönkålen så att du får bort de grova stjälkarna. Riv sönder den i något mindre bitar. Häll generöst med rapsolja (ett par matskedar) i en rymlig kastrull och fräs först den gula löken mjuk. Tillsätt vitlök och grönkål och fräs detta tills grönkålen mjuknat och krympt ihop. Ta kastrullen från värmen och blanda i mjölet. Blanda i en del av havremjölken och ställ sedan tillbaka kastrullen på plattan. Sjud försiktigt och fyll på med lite havremjölk i taget under omrörning. Ta mer mjölk om du vill ha en tunnare sås. Smaka av med salt, muskot och svartpeppar. Blanda ihop med pastan och tillsätt mer salt om det behövs.

 Apelsiner med valnotter

Säsongsmat: Apelsiner med honungsglaserade valnötter, mandel och russin

1/2 dl valnötter
1/2 dl mandel
1/2 dl russin
knappt 1 msk honung
1/2 tsk kardemumma
2 apelsiner

Dela apelsinerna i klyftor och klipp dessa i bitar. Hacka nötter och mandel medelgrovt. Lägg hacket tillsammans med russin, honung och kardemumma i en stekpanna. Värm till dess honungen smält och låt det puttra ihop några minuter. Om man låter detta svalna stelnar det och blir nästan som en energikaka. Vill man ha den konsistensen kan man bryta sönder kakan i mindre bitar över apelsinerna så att det blir lättare att äta. Annars häller man blandningen över apelsinerna och äter medan det är varmt. Ett alternativ är att ta mindre honung.