En vegansk dag i veckan

Vegansk dag

För ett par månader sedan började jag (Peter) och Sofia med vanan att låta en dag per vecka bli en vegansk dag. Ungefär som det välspridda konceptet med köttfri måndag, men vi utesluter animaliska produkter helt och hållet i den mat vi äter den dagen.

Eftersom vi vet att mer än en fjärdedel av medelsvenskens klimatpåverkan kommer från maten har vi funderat en hel del kring hur vårt eget klimatavtryck kan minska genom mera medvetna val. Detta är också något vi ofta skrivit om bland våra veckotips. En sak som triggade igång dessa specifikt veganska tankar hos oss var förra höstens uppdaterade kostråd från Livsmedelsverket. De tog där upp miljöaspekterna i fråga om matval på ett mer tydligt sätt än tidigare. Bland annat konstaterar de att vi genom en förändring av våra matvanor skulle kunna halvera våra klimatutsläpp från maten samtidigt som vårt näringsintag ökar. Detta ökade fokus på klimatpåverkan tycker vi är bra och även om rapportens innehåll inte innehöll så stora nyheter för oss så blev vi välbehövligt påminda om exempelvis ostens klimatbelastande effekt.

När förändringen till en vegansk dag per vecka planerades såg vi aldrig de veganska luncherna som någon större utmaning eftersom vår lunch ofta är utan animalier i alla fall. Den uttalat veganska lunchen har däremot lett till att vi tagit oss för att pröva en del nya recept. Där vi fick tänka till var istället främst i detaljerna. Här har det blivit positivt kreativa utmaningar som att utforska fler smörgåspålägg med vegetabilisk bas och att prova goda fikatillbehör baserade på exempelvis malda nötter eller jordnötssmör.

Ett dilemma som vi såg var frukosten. Vi använder båda gärna fil och müsli som start på dagen. Filen har under ett par år varit en egengjord havrefil med liten del syrningsstart från vanlig fil. Skulle vegandagen vara helhjärtad behövde vi hitta någon ersättning till denna mjölksyrekultur från traditionell fil. Jag som gärna använder surdeg började nu experimentera med en havrefil där surdegsstarten kunde stå för syrningen. Efter ett tag blev det riktigt bra.

 

Vegansk havrefil

Lika delar havreflingor och vatten hälls i en skål. Föredrar du tjockare eller tunnare fil ändras bara proportionerna. Lägg i en matsked surdesstart (helst vetesurdeg) och låt stå i ett par timmar. Mixa sedan med stavmixer och häll över i tillbringare med lock – se till att det är några centimeters marginal upp till locket då filen kan svälla. Låt stå i rumstemperatur 8-24 timmar (beroende på hur syrad du vill ha den) och sedan är den klar att användas. Förvaras kylskåpskallt. Gott, mättande och troligen riktigt nyttigt blir det.

 

Införandet av en vegandag per vecka blev också en form av välvillig självsuggestion, eller kanske försiktigt knuffande – nudging – i en positiv riktning. Liksom gäster på en buffé slänger mindre mat om tallrikarna är mindre leder begränsningen till vegansk mat en dag av sju lätt till mindre animaliska produkter även övriga sex dagar. Tröskeln sänks så att säga när vi hittar veganska alternativ som är goda och som vi gärna använder oftare.

Varken jag eller Sofia är beredda att endast äta vegansk mat men genom att allt oftare välja bort animalisk kost gör vi både vår hälsa och klimatet en stor tjänst. För er som vill pröva detsamma finns en värld av nya smakupplevelser. Inspiration och recept finns bland annat här. Starta med en passande utmaning för dig själv oavsett om det innebär att helt övergå till vegansk kost eller om du startar med en lunch i veckan.

Miljösmart mat – havre

Miljösmart mat - havre

Havre tillhör de där riktigt bra livsmedlen där man inte behöver välja mellan KRAV och svenskt. T ex Änglamark och Saltå kvarn har ekologiska havregryn gjorda på svensk havre. Havre är ett tåligt sädesslag som klarar kyla väl och inte behöver så mycket ljus. Det passar alltså alldeles utmärkt för svenska förhållanden och har också odlats här mycket länge. Under 1800-talet var det en av Sveriges viktigaste exportprodukter och användes huvudsakligen som hästfoder. Även nu används största andelen av den havre som odlas i Sverige till foder, men havregryn har också blivit en basvara i många hem, vilket är utmärkt för miljön. Det är dessutom mycket bra för hälsan. Havre finns med i boken Maten som botar av läkaren Per Ove Lind och han skriver bl a att den har ett unikt fiberinnehåll och en särskilt nyttig sammansättning av proteiner. Sedan 1960-talet har det varit känt att havre minskar de skadliga blodfetterna. Det innehåller också bl a B-vitamin, kalium och magnesium och – trots sitt inte särskilt färgstarka utseende – antioxidanter. Havre är alltså miljösmart mat man kan äta mycket av med gott samvete på flera sätt.

Vi har flera gånger tidigare nämnt att det är bra för klimatet att dra ned på mejeriprodukterna och vi kommer så småningom att utveckla detta närmare. Redan nu kan nämnas att havre fungerar utmärkt som ersättning för flera mejeriprodukter. Till frukost brukade vi äta vanlig fil varje dag till dess vi under en fasta prövade att följa en klimatpyramid där man bara ”fick” äta mejeriprodukter 2-3 gånger i veckan. Då prövade vi att göra egen havrefil. Denna visade sig dessutom vara mycket bättre för min ganska krånglande mage och nu äter vi den i stort sett varje dag. Vi använder vanlig fil för att starta syrningsprocessen och äter av den ibland också, men det går bara åt 3 msk till ungefär en liter. Det ska gå att göra havrefil helt vegananpassad, men då behöver man någon annan form av syrningskultur och det har vi inte prövat. Vårt recept:

 

Havrefil

4 dl havregryn
6 dl vatten
3 msk fil

Blanda havregryn och vatten och låt stå i två timmar. Lägg i filen och mixa alltsammans. Häll i en relativt tätslutande glasbehållare och låt stå i rumstemperatur i 1 1/2 dygn. Förvara därefter i kylen. Jag brukar alltid krydda den med kanel.

 

Havregrynsgröt går förstås också bra att äta till frukost, men den är ju godast med mjölk till. När det gäller just mjölk går även havremjölk att göra själv, men vi brukar köpa Oatlys ekologiska. Man kan inte påstå att den smakar som vanlig mjölk, men det är i många sammanhang en vanesak och den fungerar att använda till det mesta där man brukar använda mjölk. I redningar och pannkakor t ex är det inga problem. Att ha den i kaffet fick vi vänja oss vid, men har det nu alltid. Själv tycker jag numera faktiskt att den är godare som dryck än vanlig mjölk, men det håller inte Peter med om. Troligen skulle det funka även vid bakning och glasstillverkning, men det har vi inte vågat chansa på än.

Som vi skrivit om tidigare är mathavre ett klimatsmart alternativ till ris. Vi har också gjort en variant på saffranspannkaka med havregrynsgröt istället för risgrynsgröt.

Till pappas 70-årskalas bakade jag de havrekakor som var hans favoriter när han var barn. Farmor Sonja brukade tydligen lyckas få dem formade som puckar. När jag gör dem flyter de ut lite mer, men blir väldigt goda. Här är det ganska mycket socker så det är inte det nyttigaste sättet att äta havregryn på, men det är ju inte heller något man äter stora mängder av. Det är ett förrädiskt enkelt recept:

 

Farmor Sonjas havrekakor

3 hg havregryn
2 hg smör
1 hg socker

Arbeta samman ingredienserna. Detta kräver en stunds knådande. Det kan verka smuligt först, men brukar gå att få ihop efter ett tag. Gör en rulle med några cm diameter och skiva denna. Tryck ihop kakorna lite om de går isär och lägg dem på en plåt. Grädda i 175° i ca 8 minuter (ingen tid anges i farmors recept).

 

Rabarberpaj

När rabarbersäsongen snart kommer är havregryn eminenta att göra smulpaj på. Liksom i det ovanstående receptet använder vi smör här, så utan mejeriprodukter är det inte, men det kan man unna sig ibland. Inte minst om man använder svenska KRAV-havregryn och egenodlad rabarber. Vi brukar göra så här:

Lägg ca 1/2 kg rabarber i tärningar i en pajform och strö över knappt 3/4 dl socker.

Blanda samman:

1 dl socker
1 msk honung eller sirap
75 g smör
2 dl havregryn
1 tsk kanel

Smula detta över rabarbern. Grädda i knappt 250° ca 15 minuter. Håll uppsikt på pajen och täck över den om den börjar bli mörk så att det översta inte blir bränt.