Välj Bra Miljöval
Tag Archives: bra miljöval
Miljövänliga disktrasor
När vi bestämde att jag (Sofia) skulle skriva ett miljötips om miljövänliga disktrasor hade vi nog båda tanken att Wettex skulle spela boven i dramat. Vi trodde att dessa trasor var gjorda av något plastigt syntetmaterial. Men ibland är det inte riktigt så illa som man tror. Wettextrasor är i själva verket gjorda av vad som kallas regenererad cellulosa som förstärkts med bomullsfiber och så pass biologiskt nedbrytbara att de ska gå att lägga på komposten. Naturmaterialen man utgår från är dock hårt processade vilket kanske förklarar varför man uppfattar det som syntetiskt. Trasorna säljs i flerpack förpackade i plast vilket ger intrycket att det är tänkt som en billig produkt man förbrukar ganska snabbt. Så används de nog också av många, kanske de flesta. Om man är förtjust i sina wettextrasor kan det vara ett tips att de kan tvättas i maskin när de behöver fräschas upp. Det sägs också att man kan mikra dem en stund, men hur väl detta fungerar vet vi inte. Bomull, som ingår i materialet, är miljömässigt väldigt tveksamt om det inte är ekologiskt odlat och även när det är det kräver det mycket vatten. Att trasorna är biologiskt nedbrytbara behöver inte betyda att produktionen av materialet är miljövänlig.
Själv har jag aldrig gillat wettextrasor. De börjar väldigt snabbt lukta illa och även om man som sagt kan tvätta dem blir de snabbt slitna och fula om man gör det. Periodvis har vi ändå använt sådana, men oftare har det blivit tygtrasor av den här typen. Jag trodde länge att de vi har haft var gjorda av lin, men de är av bomull (den som visas i länken är en blandning av lin och bomull). När tygtrasor är gjorda av bomull kan tidigare nämnda miljöproblem finnas med själva produktionen, men vår erfarenhet är att de håller sig fräscha betydligt längre än wettex och håller bättre i tvätten.
För ett tag sedan fick jag ett par disktrasor som mamma stickat i lin. Dessa är det absolut bästa alternativet hittills och dessutom vackra. Lin är i grunden ett bättre miljöval än bomull även om det fortfarande är svårt att få tag på ekologiskt odlat. Vi har skrivit en del om det här. Trasor av lin har mycket god uppsugningsförmåga, torkar snabbt och håller sig fräscha väldigt länge. Det är faktiskt en enorm skillnad på hur snabbt en wettextrasa börjar lukta i jämförelse med en av lin. Med två av mammas lintrasor att växla mellan klarar vi oss i åratal, även om jag nu blivit sugen på att pröva att sticka egna. Från Ateljé Huskroken har jag skickat efter lingarn vars beredning och färgning har Naturskyddsföreningens märkning Bra miljöval. Framåt våren verkar det som att de dessutom kan få in garn där även själva linet är ekologiskt odlat. Om man inte stickar själv, eller känner någon som gör det, kan Växbo lins vävda varianter vara ett bra alternativ. Även när det gäller dem har beredningen av linet, men inte odlingen, märkningen Bra miljöval.
Ett för miljön ännu bättre alternativ är att använda bitar av tyg från uttjänta kläder, sängkläder eller andra begagnade textilier. För att de ska fungera väl som trasor kräver det dock att man råkar ha en typ av tyg över som har god uppsugningsförmåga. För att putsa speglar och fönster fungerar gamla lakan utmärkt i kombination med tidningspapper.
Tvätta miljövänligt
När jag (Sofia) gick på folkhögskola i början av 90-talet fanns där en Sackeusbod, som hade samma koncept som det som nu kallas Världsbutiker. Där såldes bl a det miljömärkta tvättmedlet Ecover. En man som var engagerad i bodens verksamhet berättade vid något tillfälle om produkterna som såldes där och kom in på detta med att tvätta miljövänligt. Jag minns fortfarande att han sade att man sällan behöver tvätta varmare än 40° och att det gradantal som står på kläderna är den maxtemperatur plagget tål – inte vad det behöver för att bli rent. Sedan dess tvättar jag ytterst sällan varmare än 40° och använder bara miljömärkt tvättmedel. Vissa människor kan tala så att budskapet går in!
Det är energibesparande att tvätta på lägre temperatur. En annan fördel är att kläderna inte behöver delas upp i så många olika högar som ska tvättas separat. Då är det lättare att fylla maskinen varje gång och inte slösa energi på enstaka plagg. Förutom handtvätt delar jag in i tre grupper; svart och riktigt mörkt, vitt och riktigt ljust, samt alla färger där emellan. Ska man utöver det dela på 40°, 60° och kanske t o m 90° kan det genast bli dubbelt så många tvättar, eller mer. För en barnfamilj kanske problemet periodvis är det motsatta, men så är det ju inte för alla. Barnfamiljen kan förstås också vara i situationen att kläderna blir hårt smutsade och därför behöver tvättas varmare. Men för de flesta vuxna misstänker jag att det är som för oss; att plaggen oftast inte är smutsiga på det sättet utan mest behöver en uppfräschning. Då räcker 40° utan problem.
I reklamen framställs det ibland som att det kan finnas bakterier och annat osynligt som bara just deras tvättmedel gör rent hus med. Detta är relevant i sjukhusmiljö och kanske för vissa allergiker, men annars finns det ingen anledning att tvätta så att kläderna blir i det närmaste sterila. Vissa verkar oroa sig för att det inte blir tillräckligt rent om vattnet inte är riktigt varmt, men ser det rent ut och doftar rent så är det så rent det behöver bli.
När det gäller tvättmedel ska man välja ett miljömärkt så att man inte sköljer ut onödiga kemikalier i naturen. Naturskyddsföreningens märkning Bra miljöval har högre miljökrav än Svanen så välj hellre det förstnämnda om det finns. Överdosera inte. Sköljmedel använder vi aldrig. Det är i de allra flesta fall onödigt.
Ta gärna en titt på kläderna och lukta på dem för att kolla om de faktiskt behöver tvättas istället för att på slentrian tvätta när de använts en viss tid. Detta slarvar jag fortfarande med, men ska skärpa mig. Särskilt plagg man har utanpå andra kläder klarar sig ofta utan tvätt längre än man tror. Tvätta så sällan som möjligt och fyll maskinen. Detta både sparar energi och sliter mindre på kläderna. Det kan vara värt att tänka på redan i klädaffären att undvika färger eller material som måste tvättas separat från övrigt i din garderob. Vissa material, som ull, är bra för att de klarar sig länge på bara vädring.
När vi använde hyreshusets tvättstuga brukade vi torktumla frotté och plysch som jag upplevde blev mycket mjukare av detta. Sedan köpte vi egen tvättmaskin och det blev aldrig av att boka tvättid bara för att tumla. Snabbt vande vi oss av med det behovet. Båda materialen blir snabbt mjuka igen när man börjar använda handdukarna eller kläderna tycker jag nu. Dessutom är ekologisk plysch mycket mjukare än konventionell och behöver ingen extra behandling. Torktumling drar mycket energi och sliter på kläderna. Bor man litet och använder en gemensam tvättstuga kan man vara tvungen att torka kläderna lite snabbare i t ex ett torkrum med någon form av fläkt eller värme. Men för de allra flesta går det bra att låta kläderna torka av sig själva. Vi bor i lägenhet, men har en torkställning över badkaret och en hopfällbar som vi ställer i vardagsrummet.
Prioritera rätt i mataffären
Många tycker att det är svårt att veta hur man ska tänka för att välja så miljövänligt som möjligt i mataffären. Vissa frågor är komplexa och innefattar avvägningar, men allt är inte svårt. Börja med de enkla valen och lär dig mer efterhand. Detta är några av de principer vi utgår från för att prioritera rätt. Maten är en stor fråga som vi skrivit en del om redan och kommer att återkomma till flera gånger.
*Välj kända miljömärkningar som KRAV, Bra miljöval och MSC (fisk)
*Välj stor andel svenskt, gärna från ditt eget landskap
*Välj enligt säsong
Producenter vill gärna ge intryck av att vara miljövänliga och använder ibland symboler som ser ut som miljömärkningar. Det kan kännas förvirrande, men det är inte svårt att lära sig några etablerade märken som kontrolleras av utomstående och i hög grad hålla sig till dessa. Småskaliga producenter är ibland ekologiska utan att ha någon märkning eftersom det kostar att certifieras, men märkningarna ger god vägledning.
Det jag (Sofia) kallar ett enkelt val är när det finns två motsvarande produkter, en KRAV-märkt, den andra inte – välj KRAV. Detta var nog det första aktiva miljöval jag började göra för många år sedan. Då var utbudet inte så stort, men det är det nu. Med vissa livsmedel driver vi detta längre och köper numera inte alls om det inte finns miljömärkt. Det gäller bland annat de varor Naturskyddsföreningen listat som de där det gör störst skillnad att välja KRAV; kaffe, bananer och vindruvor, kött, mejeriprodukter och potatis. (Det händer att vi slarvar med osten om vi har tänkt ha t ex Parmensan eller Mozzarella och det inte finns någon miljömärkt inne.) Att vara i stort sett konsekventa med detta innebär att vi har slutat köpa druvor och kyckling eftersom det inte brukar finnas i vår butik. Det innebär också att man ibland får tänka om när man kommer till affären och vara lite flexibel med både inköpslista och recept.
Nu under fastan äter jag bara svenskproducerad mat utom kryddor och frön. Annars är vår princip att det svenska och gärna Östgötska ska utgöra en stor andel av den mat vi konsumerar och att vi inte väljer import om det finns en motsvarande svensk produkt. Kött och mejeriprodukter köper vi bara svenskt utom någon enstaka ost.
Här kan man ibland hamna inför ett dilemma där det kan kännas svårt att prioritera rätt. Tomater är ett vanligt exempel där det ofta finns KRAV från t ex Italien och svenska, konventionellt odlade, men sällan någon sort som både är svensk och KRAV. Dessutom är de svenska odlade i uppvärmda växthus under stora delar av året och det är svårt att veta om det är bättre än transporten. Vilken ska man välja? På sommaren tänker jag att det viktigaste är att man inte väljer den konventionellt odlade som är importerad. Fastna inte på det svåra utan välj åtminstone antingen svenskt eller KRAV. När tomaterna inte är i säsong är passerade eller krossade KRAV-tomater i tetrapack faktiskt ett bättre alternativ än alla de färska. Soltorkade är också bra. När en produkt är lätt, oöm och går bra att packa tätt är transporter oftast inte ett så stort problem. Relativt tåliga frukter som banan fraktas långsamt med båt vilket ger relativt lite utsläpp trots att de transporteras långt.
Att acceptera säsongernas växlingar hänger i många fall samman med att välja svenskt. Det som inte är i säsong i Sverige importeras i högre grad och när det inte är i säsong i Italien eller Spanien heller importeras det längre bortifrån. Det kan dock finnas svenskodlade produkter som egentligen inte är i säsong och då odlas de i energislukande uppvärmda växthus vilket inte heller är så lyckat. Sådant som rotsaker och äpplen är däremot lagringsbart och kan vara odlat på friland i Sverige och ändå finnas i butik på vintern. Under skördetid i Sverige kan man i väldigt hög grad hålla sig till inhemsk mat. Under kallare tider kan man oftare unna sig det som är i säsong i t ex Italien och Spanien och en del som transporterats längre om det inte är med flyg. Vi undviker Holland där mycket är väldigt hårt besprutat och odlingen extremt industrialiserad.
Vissa produkter är superbra för att de, under större delen av året, uppfyller alla tre kriterierna t ex morötter, rödbetor, havregryn, mjöl och ägg. Även kött och mejeriprodukter kan göra det, men det ska man vara mer måttfull med av andra miljömässiga skäl. Andra produkter har man skäl att vara extra noga med. Sparris har t ex en väldigt kort säsong i Sverige, men det är bara då man ska äta den färsk. Resten av året importeras den långt bortifrån med flyg. Unna dig att längta istället!