I samband med att jag (Peter) skrev om pappersanvändning och att avstå från kvitton blev jag också nyfiken på att lära mig mer om den plastingrediens som kallas Bisfenol A (ofta förkortat BPA).

BPA är ett hormonellt aktivt ämne med liknande egenskaper som östrogen. I vår vardag finns ämnet i mångahanda plastprodukter som; CD- och DVD-skivor, byggmaterial i fordons- och byggindustrin, i vissa plastflaskor och lådor för matförvaring, i skyddande ytbehandling på insidan av konservburkar och läskburkar. BPA finns även på ytan av utskriftspapper för termoskrivare; exempelvis i kassakvitton.

En positiv sak med ämnet är att det hos oss människor bryts ner snabbt i kroppen och inte ackumuleras som exempelvis tungmetaller. Det som är negativt är att BPA trots detta påträffats i nästan alla urin- och blodprover när man letat efter detta ämne. Närmare bestämt fanns det i 99% av mätningarna i studien som denna artikel hänvisar till. Forskarnas slutsats är att vi exponeras för BPA kontinuerligt, framför allt genom mat och dryck. Här är konservburkar av metall och aluminiumburkar med exempelvis läsk en stor källa – som effektivt kan undvikas genom att välja tetrapack (som dessutom är ett resurssnålare alternativ för miljön).

De mest utsatta för BPAs skadliga effekter är barn; från fosterstadiet och upp till ungefär tre års ålder. Riskerna är exempelvis framtida problem med reproduktionsförmågan och förändrade kropps- och organvikter. Med anledning av detta finns sedan 2011 ett förbud mot Bisfenol A i nappflaskor. Men ämnet finns kvar i många andra produkter och under 2013 har Naturskyddsföreningen drivit en uppmärksammad kampanj om giftfri förskola. Där pekas BPA ut som en av de vardagskemikalier som ingår i vår egen och våra barns cocktailblandning av tveksamma ämnen.

Utifrån ett skyddspespektiv för gravida och ammande föreslog Kemikalieinspektionen nyligen ett förbud mot kassakvitton med BPA. Detta bland annat för att kassapersonal inte kan skydda sig mot ämnet. Den BPA som finns på kvitton tas upp av huden och då alternativ finns (likt dessa) är det en onödig del av allas vår vardagsexponering.

Eftersom jag var nyfiken på hur vanligt det ännu är med giftiga kvitton skickade jag ut en förfrågan till tjugo större affärskedjor. Detta bara för att få någon uppfattning om intresset för frågan. Bland dem som tagit steget till giftfria kvitton hörde bland annat Coop, Hemköp, Myrorna och Systembolaget. Härifrån går det med andra ord bra att lämnakvitton till pappersåtervinning. Bland de aktivt ovetande och mindre engagerade som ännu har giftiga kvitton återfinns exempelvis McDonalds, Statoil och Hennes & Mauritz. Uppmuntrande var att den lokala matvarukedjan Östenssons efter min fråga bytte till BPA-fria kvitton.

Studier på kemikalier likt BPA är svåra då de inte följer samma logik som andra gifter vars dos kan ökas till dess att den blir farlig. Istället tycks tidpunkten när man utsätts och den så kallade cocktaileffekten vara av större betydelse. I Karolinska Institutets informativa artikel om Bisfenol A hänvisas i alla fall till studier där signifikanta samband konstaterats mellan halten av BPA i urinen och ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar och diabetes. Nyligen kom också en rapport som pekar på sambandet mellan BPA och prostatacancer.

Det finns alltså både direkt egoistiska och mer altruistiska skäl för oss att minimera BPA i vår vardag. Bra tips på hur vi gör detta finns hos Naturskyddsföreningen. Vi kan också skynda på utfasningen av exempelvis kassakvitton med BPA genom att efterfråga detta i våra butiker. Utifrån effekterna av BPA på människor finns naturligtvis också en befogad oro för vad detta hormonpåverkande ämne gör i naturen. Trots att det bryts ner snabbt är det ingen långsökt tanke att exempelvis reproduktionsförmågan störs hos de djur som utsätts.