Vi har flera gånger tidigare nämnt fördelarna med lastcykel. Nu tänkte jag skriva några rader om betydelsen av att det har blivit något av en lokal trend att ha lastcykel i vår lilla stad.

För mig är hopp inte någon särskilt framträdande drivkraft. När människor anstränger sig för att inge hopp ökar det snarare min oro. Eftersom intrycket jag får är att de inte förstår krisens allvar. Eller att de förringar vårt ansvar. Men att ständigt känna hopplöshet är inte heller bra. Det som ger mig glimtar av hopp är i stort sett aldrig politiska förslag. Inte heller undersökningar som visar att folk bryr sig om och oroar sig för klimatet. Det är att se vanligt folk omkring mig faktiskt göra något konkret. Som att använda lastcykel istället för bil. När så pass många börjar göra det att det går att se som en lokal trend blir det än mer hoppfullt.

I somras jobbade jag väldigt mycket och var ofta trött. En dag när jag motvilligt var på väg till jobbet hörde jag sång bakom mig. Jag vände mig om och såg en pappa (eller i alla fall en ung man) på en lastcykel med fyra barn i ”lådan”. Högt och glatt sjöng de ”Här kommer Pippi Långstrump”. Ett leende spred sig i ansiktet och min dag blev genast lite mer ”tjolahopp”. Jag tänkte också på alla goda ting detta sätt att skjutsa barn förde med sig utöver att göra mig glad och vara helt utsläppsfritt. Pappan fick motion. Barnen tyckte att det var roligt och jag gissar att det gav en helt annan stämning än om han stuvat in dem i en bil. De fick alla frisk luft och piggnade till på morgonen.

När jag jobbade på stadsbiblioteket i Linköping hade jag en kollega som skjutsat sina barn i lastcykel, eller med vanlig cykel, alla år det behövdes. Detta var innan vi hade lastcykel och innan jag hade sett någon i Vadstena. Att höra någon gå emot strömmen så var mycket inspirerande. Linköping är, liksom flera andra studentstäder, en cykeltät stad. När cyklism diskuteras talas det ofta om behov av cykelvägar och andra åtgärder för att det ska vara tryggt och bekvämt att cykla. I Vadstena finns egentligen inga hinder att åtgärda tycker jag. Däremot skulle cykelpendling underlättas påtagligt med cykelväg t ex från Motala. Inom staden handlar det om attityd.

Och attityder påverkas av vad andra gör. Här ser man nu ofta barn som skjutsas i lastcykel, hundar som skjutsas i lastcykel, redskap som tas med till koloniområdet och ibland någon mer än vi som tar lastcykel till återvinningen. Jag har sett butiksägare komma med varor i fullastad lastcykel och paket som ska med posten levereras med lastcykel. Varje gång ger det mig en smula hopp. Och varje gång finns en möjlighet att fler ser och att någon mer tänker att – det där skulle ju jag också kunna göra. Just detta att det ser roligt ut inverkar säkert. Vi får ofta leenden när vi parkerar vår lastcykel bland bilarna. Eller lyckats fylla lådan mer än till brädden.

Ett betydelsefullt steg här i stan var att Sparbanken sponsrade ett antal lastcyklar till förskolor och äldreboenden. Det gjorde att det på kort tid blev betydligt fler lastcyklar på gatorna än de enstaka som privatpersoner köpt innan. När det snabbare blir fler ser det mer ut som en trend. Fler känner någon som har provat och fler kan känna att det är något för dem. De flesta människor är flockdjur och gör som andra gör. I det här fallet leder det till något mycket positivt.

Detta med lastcyklar är egentligen bara ett exempel. Att det ofta blir en lokal trend när någon börjar ha solpaneler på taket är ett annat. Är det ont om lastcyklar där du bor kan du kanske vara den som startar trenden. Finns det någon annan bra vana, eller metod för någonting, som du tror vore en bra lokal trend för miljö och klimat? Kanske något som passar extra bra just på din ort. Liksom det passar bra att cykla i en stad som är så platt som vår. Se till att du gör det du gör synligt. Försök få med någon mer. Kolla om det går att få sponsring om det gäller något som kostar pengar. Använd flockbeteendet till att låta goda exempel spridas.