Vi har ganska länge varit intresserade av konceptet skogsträdgård. Detta fick sig en extra skjuts under vårt besök i Åfallet skogsträdgård. Nu har vi alltmer börjat se på en gammal rabatt med skogsträdgårdsögon. Idéerna är i sin linda, men här skriver vi ner några funderingar kring detta projekt.

Trädgården hör till hyreshuset där vi bor. Där finns en gammal rabatt som vi erbjudit oss att ta hand om. Man kan se att en tidigare ägare till tomten varit mycket trädgårdsintresserad, men den har inte fått så mycket omsorg på senare år. Flera buskar av den typ man kan formklippa växer där. Som tuja, cypress och berberis. I mitten växer en ganska ung hägg och i rabatten finns även mahonia, krollilja, och en mycket vacker men vildvuxen kaprifol. Marken täcks i hög grad av en storbladig murgröna som ändå inte håller undan kirskålen. När vi började rensa där såg man knappt murgrönan under allt ogräs. På våren kommer flera sorters snödroppar upp, en del ganska ovanliga. En jätterams intill komposten och så fyra sorters rosor varav en tyvärr var helt död.   

Första säsongen avvaktade vi i hög grad och höll mest undan ogräset. Vi klippte tujorna och tog bort någon som blivit risig. Vi ville se vad som kom upp där om det fick utrymme att växa. Några plantor vi fick av en vän planterade vi där vi kände oss säkra på att det inte fanns något speciellt. En tuja sparade vi stammen på men klippte bort de flesta sidogrenarna. Under den sådde vi rankspenat (bilden). Det är en perenn sorts spenat och var kanske det första vi gjorde i riktning mot skogsträdgård. Ätbara perenner är en viktig ingrediens där.

Efterhand fick vi klart för oss var det kom upp växter om vi höll undan ogräset. Det var spännande upptäckter under årstidernas gång. På en yta där det bara var murgröna planterade vi en planta rabarber som Sofias pappa delat från föräldrarnas trädgård. Den tog sig riktigt bra och andra säsongens rankspenat blev frodig och slingrade sig upp till tujans topp. Efter den andra sommaren tog vi bort ytterligare en tuja och en annan buske som det fanns två av. Vi har inte grävt upp dem utan bara sågat nära marken. Även på den här tujan sparade vi en stam som någon annan växt kan klättra på. Med den busken borta blev platsen påtagligt ljusare samtidigt som de kvarvarande höga buskarna skapade en skyddande inramning. Som idén med skogsträdgård beskrivs får man i Sverige snarare tänka lund eller glänta än skog. Att glesa ut bland träd och buskar för att släppa in ljus kan alltså vara en bra sak i det här sammanhanget.  

Efter vårt besök på Åfallet planterade vi in blåbärstry som vi köpt där. Vi började också dela några av de kryddväxter vi har på kolonin och plantera in i vår gamla rabatt. Om de tar sig bra och verkar trivas kan vi minska ned på kryddväxter på kolonin och få plats med annat där som vill ha mer sol än det blir i rabatten. Eller ettåringar som är svårt att så in bland murgrönan. En del växter vi haft på balkongen planterade vi också ut i rabatten för övervintring.

Tanken är att långsamt låta vår gamla rabatt bli en plats där alltmer ätbart växer och samtidigt bevara karaktären. Att använda växternas olika höjd och de förhållanden mellan ljus och skugga, vind och lä som uppstår där. Tujor ses av många som omoderna men på det här sättet ger de skydd, stöd, väldoft och växtmaterial att täcka jord med. I vår gamla rabatt har vi trampat upp ett par gångar och lagt lite klivstenar, men i stort sett är all yta bevuxen. Vi tar inte bort murgröna om vi inte har något annat att plantera där. Myllan verkar vara god och det är en frodig plats. Gräver gör vi också bara när en ny planta ska ner i jorden. Mer just som i en skog där kretsloppet är naturligt.