Våra mänskliga hjärnor lär vara programmerade att se mönster och samband. Ibland gör vi det till och med där sådana egentligen inte finns. Det är väl det till exempel skrock bygger på. Vi minns när vi lagt nycklarna på bordet och något dåligt hänt, men inte alla gånger vi råkat göra det utan att något särskilt hände alls. Vi minns när vi hade turstrumporna på och vann matchen, men hittar ursäkter när vi förlorar. Om vi betalat dyrt för ett kosttillskott vill vi gärna tro att det är därför vi inte varit förkylda på länge. Om vi lagt ned mycket prestige i att argumentera för en sak ser vi just de mönster och samband som stärker det och bortser från andra som kanske egentligen är mycket starkare.

För det är väl så att vi söker mönster och samband, men vi ser inte alla och vi är inte alltid så bra på att göra urval bland dem som är möjliga att se. Vad vi vill se och vad som stämmer med vad vi redan tror påverkar enormt mycket. När att se ett mönster eller samband kan innebära att vi borde förändra våra liv verkar det ofta som att vi helt enkelt vägrar öppna ögonen. Det kan gälla att hjärtinfarkten berodde på vår kosthållning, eller att hostan har att göra med rökningen, eller att tröttheten på morgonen har samband med att vi alltid går och lägger oss sent.

Så även i det större perspektivet. Många blundar gärna för att årets många naturkatastrofer har ett samband med klimatförändringarna. Och ännu mer för att våra vardagsval påverkar just dessa klimatförändringar. Inte vill vi se oss som medansvariga till att människors hem sköljs bort, att hela nationer snart är obeboeliga, eller att människor dör av extrem hetta. När jag har sett nyheter på TV om stormen Harvey, stormen Irma, översvämningar i Indien och värmeböljan Lucifer har klimatförändringarna inte nämnts.

Här väljer vi gärna det kryphål som gör att dessa går att se som enskildheter. Om precis den här stormen eller värmeböljan skulle ha kommit även utan klimatförändringar går nämligen inte att säga. Naturkatastrofer har inträffat förut. Men (och detta är ett stort men) att det finns mönster och samband här är forskare på området tämligen överens om. Klimatförändringarna ökar risken för extrema väderhändelser, förstärker deras effekt och gör dem mer långlivade. Läs gärna mer på meteorologen Martin Hedbergs mycket intressanta blogg.

Att acceptera dessa mönster och samband kräver att vi gör någonting. Kanske är det därför så många blundar. Det här är inte som en sådan där teckning där man kan se en hare eller en anka, eller där det går att utläsa bokstäver i det som först bara ser ut som färgfläckar. Det är inte för att det är svårt att upptäcka man inte ser det. Utan för att man vägrar. Att se det och försöka få andra att se det är därför ytterst frustrerande. Öppna ögonen, ta in det fast det är skrämmande och sedan – gör.