Som 70-talist minns jag barndomens bilsemestrar då framrutan gång på gång täcktes av insekter. De gånger jag själv kör bil idag är det bara ett fåtal som fastnar. Mycket har hänt och i en uppmärksammad tysk studie räknade de ut en 76-procentig minskning av biomassan för flygande insekter från 1989 till 2016. Detta var i flera skyddade områden i Tyskland. Orsakerna till insektsdöden är flera men en underskattad pusselbit är miljöproblemen orsakade av ljusföroreningar. 

När det talas om ljusföroreningar har det ofta handlat om svårigheten att se stjärnhimmelen i våra upplysta städer. Men senare års forskning visar en stor påverkan på djur och växter på grund av en allt mer utbredd belysning. En ögonöppnare för mig själv blev det senaste numret av tidningen Biodiverse. Biodiverse ges ut av Centrum för biologisk mångfald vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU. 

Huvuddelen av alla däggdjur, groddjur, insekter och även många fåglar, kräldjur och fiskar är nattaktiva. När de utsätts för artificiellt ljus påverkas deras naturliga rytm med födosökande, reproduktion och vila negativt. Migrerande fåglar kan flyga fel. Fladdermöss, som ofta redan tidigare är undanträngda, söker sig vidare när tidigare mörka boplatser lyses upp. Stora områden kan ”dammsugas” på insekter som dras till de nattliga ljuskällorna. Där bränns de till döds mot lamporna, hindras från att hitta mat eller blir själva mat till andra djur. Arter som har ett särskilt anpassat mörkerseende blir mer eller mindre förblindade och tillfälligt hjälplösa när de bländas av starka ljus. De kan då lätt bli påkörda av bilar eller bli enkla byten för rovdjur. 

För nattaktiva djur och växter är det alltid bäst när artificiellt ljus kan undvikas eller att belysningsnivån är låg. Samtidigt finns mänskliga behov av belysning på vissa platser för att undvika olyckor och för att skapa trygghet. När konstgjort nattligt ljus trots allt inte kan undvikas kan det med dagens LED-belysning gå att välja ljusspektrum på ett medvetet sätt. Korta våglängder (blått ljus) utgör exempelvis för de flesta djur den största störningen. För att läsa mer om olika ljusspektrum och hur de påverkar miljön se gärna hemsidan kring den nederländska studien Light on Nature.

Andra sätt att begränsa belysningen kan vara genom närvarosensorer och timer (varför låta ett område vara upplyst hela natten om det bara rör sig människor där en kortare tid). Armaturer bör inte vara uppåtriktade och genom avskärmningar kan ljuset begränsas till de områden där det verkligen behövs. Vissa områden, där landskapet är öppet eller invid vatten, kräver ytterligare försiktighet. Detta då ljuset i dessa miljöer kan spridas mycket långt. 

Ljusföroreningar är något som seglat upp som ett allt större och mer allvarligt problem. För att freda livsmiljön åt djur och växter som är beroende av mörker behöver en förändring i belysningsvanor ske på många plan. Hos individer, företag, kommuner, regioner och länder. Ta gärna själv del av Biodiverse temanummer (det finns kostnadsfri prenumeration och alla artiklar går att läsa på deras hemsida). Uppmana också gärna din kommun, din fastighetsvärd, lokalpolitiker etcetera att arbeta aktivt med frågan om ljusföroreningar.