Sedan någon gång i maj har våra luncher ofta börjat med en cykeltur till kolonin, där dagens råvaror skördats. Bland råvarorna finns för det mesta någon eller ett par rotsaker – som är riktig miljömat. I år har det handlat om morötter i fyra färger, rödbetor, polkabetor, potatis, jordärtskocka och daikon. Med undantag från nykomlingen daikon, som vi satte för tidigt, har odlingen varit synnerligen lyckosam.
Just att många rotsaker är tämligen lättodlade är en av dess miljövänliga fördelar. Rotsakerna odlas vanligen på friland till skillnad mot ovan jord växande grönsaker, som sallad och tomater, vilka ofta drivs upp i energikrävande växthus. Men problem finns ibland också i rotsaksodling. För oss själva är det en främmande tanke att dränka in maten vi ska äta i gift men tyvärr hör potatis och morötter från konventionell odling till de mest besprutade grödorna i Sverige. Odlar man inte själv är det ändå enkelt att undvika giftresterna genom att välja ekologiskt i butiken.
Trots att oeklogiska rotsaker ibland besprutas kraftigt är rotsakerna generellt sett ett klimatvänligt alternativ på tallriken. Förutom att de är tåliga nog att odla utomhus i vårt klimat är rotsakerna synnerligen lagringståliga. Med rätt förvaring går det att äta flera svenskodlade rotsaker året om. Rotsakerna beskrivs av Livsmedelsverket som en bra basmat då de innehåller lite fett men ger bra energi från kolhydrater och är rika på kostfibrer, mineraler och vitaminer.
Nu räcker det ju inte med att ett livsmedel är energisnålt att odla, nyttigt och lagringståligt för att man ska vilja äta mer av det. Lyckligtvis är rotsakerna dessutom synnerligen flexibla och tacksamma att jobba med i köket. Tidigare har vi hyllat moroten i ett veckotips men det finns definitivt fler multikonstnärer i rotsaksfamiljen. Återkommande favoriter hos oss är slätmixad soppa med ett par potatisar och morötter eller rödbetor, matiga sallader med rivna morötter, polkabetor, palsternackor eller liknande, kokt hel rödbeta (kokas med skal), blandade rotsaker gratinerade i ugn, rotsaksjuice i råsaftscentrifug uppblandat med exempelvis äpple och ingefära (resterna från pressningen går för övrigt utmärkt att krydda upp och steka grönsaksbiffar av), marmelader, chutney, smörgåspålägg, syrade rotsaker med mera.
Till vardags, när fantasin och tiden inte riktigt är på ens sida, händer det ofta att vi wokar lite rotsaker tillsammans med exempelvis squash, spenat, tomat och kanske toppar med rostade nötter. För omkring ett år sedan började jag (Peter) använda en gammaldags mandolin (se bild ovan) vid tillagningen vilket gör woken ännu mer till snabbmat. Istället för att ägna sig åt tålamodsprövande skärande i tunna skivor går det nu snabbt att hyvla ner potatis, morötter etcetera i stekpannan. Med bara någon millimeters tjocklek tar det inte heller lång tid att få dem genomstekta.
Mandolinen – som kanske ursprungligen kallades något annat – hade länge hängt som en prydnadssak i vårt kök. Sofia hade ärvt den från en gammelfaster och fått uppfattningen att det var en gammaldags osthyvel. Av en händelse insåg vi att den istället var avsedd för – och fungerade bra till – grönsaker. Dessutom är den helt befriad från plastdetaljer vilket är mer än man kan säga om de flesta nya mandoliner som finns att köpa idag. Efter att jag börjat använda vår gamla mandolin har jag sett flera liknande modeller i trä/metall på loppisar och i second hand-butiker. För den som är observant finns alltså möjlighet att fynda ett eget exemplar av detta användbara redskap.
Nyttigt, gott och klimatsmart miljömat. Varför inte redan nu planera för nästa måltid där rotsakerna kan få spela huvudrollen?