Varje år slänger genomsnittssvensken ofattbara 8 kilo kläder och hemtextilier i soporna. Om detta kan man tycka mycket och vi har tidigare skrivit om bland annat bomullens resurskrävande framställning, poängen med att köpa kläder på second hand och att vårda de kläder man har. Men till slut är också de mest långlivade klädesplagg redo att kasseras. När jag (Peter) för ett tag sedan hörde om möjligheten att lämna in trasiga kläder för återvinning kändes detta därför mycket uppmuntrande.
Först hörde jag att det var H&M som börjat ta emot textilier men sedan förstod jag att åtminstone KappAhl, Lindex och Hemtex har liknande system. Med undantag för KappAhl, som också tar emot skor, verkar upplägget likvärdigt. Du samlar ihop påsar med dina utslitna kläder (är de hela och rena gör de troligen bättre nytta i närmaste second hand-butik). Även tygrester från sömnadsprojekt och liknande stuvbitar går bra att samla ihop. Tygresterna ska inte vara blöta eller påtagligt smutsiga men annars finns egentligen inga begränsningar.
När du fyllt en påse med tygrester lämnas den till närmaste butik som efter insamlandet distribuerar textilierna till en central anläggning där materialet återbrukas på ett eller annat sätt. Också små stuvbitar eller trådslitna t-shirts kan få nytt liv genom att tyget mals ner och fibrerna blir till nya kläder eller kanske enklare material som trasor och isolering. På liknande sätt gjorde man i mycket högre grad förr och det görs också mer i flera andra europeiska länder. En verksamhet väl värd att återuppväcka.
Jämfört med att bara slänga kläder och textilier i soporna där de sedan eldas upp känns butikernas textilåtervinning som ett riktigt spännande steg framåt. Kretsloppet sluts en smula och mindre mängd bomull och andra tygmaterial behöver nyproduceras när de gamla fibrerna kan återbrukas i nya kläder.
Nu innebär ju inte detta att det skulle vara hållbart att göra oss av med 8 årliga kilo textilavfall trots att tygerna kan återbrukas. De kläder vi använder behöver få en längre livslängd på alla möjliga vis – genom att köpa dem begagnade och vårda kläderna väl exempelvis – men möjligheterna att använda till och med utslitna kläder väcker faktiskt visst hopp.
Så börja med nästa par utslitna strumpor och spara dem i en påse som sedan lämnas till klädbutiken istället för soporna. För övrigt ger butikerna ett mindre presentkort med rabatt för varje påse med textilier du lämnar in – men detta är förstås inget som behöver användas. Använd däremot möjligheten att lämna in trasiga kläder för att uppmuntra butikskedjornas hållbarhetsambitioner och för att de inte ska behöva använda lika mycket resurskrävande nya textilråvaror.