Vårt avslutande tema på vårens studiecirkel ”Lev inom planetens gränser” var konsumtion. Vår nuvarande konsumtion i västvärlden påverkar i hög grad miljön. Både här i vår närmiljö och på andra sidan jorden där många av våra produkter är tillverkade. Utsläppen från vår svenska konsumtion är i princip lika stor idag som den var 1993. Skillnaden mot då är att utsläppen i Sverige och i utlandet på 90-talet var ungefär jämnstora. Idag har vi förlagt dubbelt så mycket av våra utsläpp från konsumtion utanför Sveriges gränser.
Men vi delar som bekant samma stora ekosystem, jorden. Även om en del av våra konsumtionsbaserade utsläpp i vissa beräkningar inte tas med på vårt nationella konto så finns de i högsta grad. Bland våra kursdeltagare var det vissa som fick en ögonöppnare genom testet på Klimatkontot då det visade sig att just olika former av konsumtion gav oväntat höga avtryck på det privata koldioxidkontot.
I vårt samtal på kursen betonade vi vikten av att inte bara välja miljömärkta varor och i övrigt fortsätta med gamla konsumtionsvanor. Miljömärkta produkter är förstås ett bra steg som gör skillnad. Men konsumtionen i sig behöver också minska eftersom vår enda jord inte har nog med resurser för allas konsumtion på vår nuvarande nivå. Ett sätt att göra detta kan vara att inte utsätta sig för så många frestelser. Vi kan välja bort mycket av den reklam som dagligen riskerar att överskölja oss. Vilken miljö vi rör oss i spelar också stor roll. Själva märker vi stor skillnad mellan att, som tidigare, leva mitt i Göteborg med dess alla konsumtionsbejakande budskap – jämfört med småstaden Vadstena. Arbetar du i en stad behöver du kanske inte ta din lunchpromenad i en galleria utan kan uppsöka en näraliggande park.
En av deltagarna beskrev hur hon i nätbutiker lade diverse produkter i varukorgen. Men utan att slutföra köpet. Kicken av att handla kom men inte baksmällan av dess belastning på miljö och plånbok.
Att vänta något dygn, efter att du bestämt dig för ett köp, kan också vara klokt. Du undviker spontaninköp av sådant som du egentligen inte behöver och värderar det du verkligen köper ännu mer. Vid inköp brukar vi själva undersöka möjligheten att köpa begagnat i första hand. Detta går inte alltid men överraskande ofta. Bland annat elektronikprodukter som datorer och mobiltelefoner har vi flera gånger köpt via Blocket eller Tradera. Bra tjänster finns också från företag som säljer kontrollerade datorer och mobiltelefoner. Detta kan för vissa upplevas som säkrare än köp från privatpersoner. Greentech och Inrego är exempel på sådana sidor.
Ofta skulle delande och gemensamt ägande kunna ersätta traditionell konsumtion. Hjälp till detta finns genom flera internetbaserade tjänster. Swinga Bazaar, appen Hygglo uthyrning genom Rentl med flera. Vissa finns främst i större städer men på de flesta orter finns någon köp/sälj/bytes/skänkes-sida via Facebook. Saknas det på din ort kanske du själv kan starta en?
Flera på kursen fick också inspiration att rensa hemma och skänka bort saker. Att så många upplever det som befriande säger något om hur mycket grejer vi har. Det kan man påminna sig om innan man fyller på med något nytt.
Nu när vi gått in i juni månad kommer vi ha en intensiv period med arbete på vårt kulturhistoriska och miljövänliga bed and breakfast i Vadstena. Vi har därför bestämt oss för att under sommarmånaderna göra ett inlägg varannan vecka här på denna sida. Istället för ett varje vecka. Till hösten tänker vi återgå till vår vanliga inläggsfrekvens.