En favoritsituation för mig (Peter) är när något problematiskt vänds till en tillgång. Därför känner jag mig sällsamt nöjd varje gång jag gräver ner vårt organiska hushållsavfall på kolonilotten. Detta är möjligt på ett bekvämt och hygieniskt sätt tack vare att vi börjat kompostera med bokashi.

Vår kommun anslöt sig för några år sedan till Gröna påsen där hushållens organiska sopor samlas in och omvandlas till biogas. Detta upplevde vi som ett stort steg framåt men det blev också tydligt hur stor del av våra sopor som består av just organiskt material. Detta trots att vi nästan aldrig slänger mat för att den hunnit bli dålig före användning. Skal, blast och andra rester från matlagning eller bakning tog ändå upp oväntat stor volym och vikt. Eftersom plast, papper, glas och metall sedan länge sorteras till återvinning var de ”vanliga” soporna nu nästan försumbara.

Genom våra försök till slutande av kretslopp på vår egen koloni i form av kompostering var tanken inte långt borta att på ett enklare sätt återanvända energin och näringen också i vårt organiska köksavfall. Funderingar började komma kring om avfallet kunde göra nytta här på plats, istället för att transporteras flera mil och behandlas i flera steg för att slutligen bli fordonsbränsle.

När vi undersökte vilka möjligheter till hushållskompost som stod till buds fastnade vi för bokashikomposten. Som boende i lägenhet har vi begränsat med utrymme och tanken på husdjur i form av kompostmaskar under diskbänken var trots allt varken jag eller Sofia helt bekväma med. Bokashi är japanska och betyder jäst organiskt material. Och det är just vad det är. Avfallet blir bearbetat av mjölksyrebakterier som underlättar kommande nedbrytning i jorden.

Komposten förvaras i lufttäta hinkar som helst bara ska fyllas på en eller ett par gånger per dag. Vi samlar därför tillfälligt skalrester med mera i en blomkruka med ett krukfat som lock. När bokashihinken fylls på strör man också över ungefär en matsked av en speciell vetekliblandning. Denna innehåller effektiva mikroorganismer. För mig som bakar mycket var det extra roligt när jag förstod att dessa mikroorganismer delvis är av samma slag som i surdegens kultur. I hinken startar nu en jäsprocess som håller avfallet luktfritt och nedbrytningen förbereds.

När hinken är full ska innehållet efterjäsa i minst 14 dagar innan det kan grävas ner i jorden. Under diskbänken startar man då fyllningen av den andra av sina två komposthinkar. Väl ute i jorden behöver det preparerade avfallet bara några veckor från nedgrävningen till dess att det är näringsrik jord.

För oss räcker det egentligen gott med att bokashikomposten ger en fantastisk odlingsjord, samtidigt som våra omkring 140 årliga kilo av organiskt avfall inte behöver transporteras till resurskrävande återvinning. Men utöver det har komposteringstekniken faktiskt ännu fler fördelar. En handfast sak är hinkarnas tappningskran där överflödig vätska kan släppas ut. Denna näringslösning är perfekt att blanda i vattenkannan för att ge inomhusväxterna ett extra näringstillskott. Och tack vare bokashikompostens speciella nedbrytningsprocess spjälkas matresterna upp så att de behåller sina proteiner, vitaminer, mineraler och näringsämnen. Dessa berikar sedan jorden där komposten grävs ner. Vid vanlig kompostering läcker materialet ut kol i form av koldioxid och metan. Detta slipper vi med bokashin och kolet återförs istället till jorden. Ett litet steg för att motverka växthuseffekten med andra ord.

Enklast är det att använda denna komposteringsmetod när du har en trädgård eller koloni där avfallet kan grävas ner och berika jorden. På Bokashis hemsida ges ändå inspiration till fler sätt att skapa egen frisk jord av ditt matavfall – om du så bara har en balkong.