Ett av våra mål för 2013 är att se över vår ekonomi. Inte med sedvanlig vinstmaximering i sikte utan som en sanering för att få en hållbar ekonomi både etiskt och miljömässigt. Som för många andra har detta varit ett eftersatt område som det är allt för lätt att skjuta upp till ett ”bättre tillfälle”. Mycket är säkert kvar att göra men vi har nu börjat ta vissa steg.
En grundläggande och bakomliggande anledning att undersöka etiskt hållbara placeringar för våra pengar är insikten att det spelar stor roll var de är placerade. De pengar vi har på bankkontot, i fonder eller pensionssparande används på olika vis av banken eller fondförvaltaren. De lånas ut till skilda projekt och investeras i diverse verksamheter för att bankens vinst och pengarnas värde ska öka så mycket som möjligt. När vi passivt låter någon annan ta hand om pengarna utan att lämna tydliga krav på hur detta ska skötas känner jag (Peter) mig ganska säker på att det övergripande målet blir maximal profit med få eller inga etiska och miljömässiga hänsyn.
I vårt saneringsarbete för en hållbar ekonomi blev ett första steg mot ökad känsla av kontroll att ompröva vår banktillhörighet. Av olika skäl hade jag under våren 2012 anledning att ta ett banklån och valet föll då på JAK Medlemsbank. Vi hade tidigare hört talas om detta räntefria alternativ men inte gått vidare med det på allvar. När vi nu fick anledning att pröva JAK upptäckte vi hur tilltalande upplägget var. Återbetalningen av lånet är klokt nog kopplat till sparande så att du, när lånet är återbetalt, även har sparat samma mängd pengar som ursprungligen lånades. Framför allt var det dock tilltalande med en bank som erbjuder sina medlemmar ett räntefritt alternativ. Detta pekar på ett friskt vis mot en annan värld där ständig tillväxt inte behöver vara nödvändig. Man behöver inte gå med på logiken i att det ska gå att tjäna pengar på att ha pengar. Som de själva skriver är JAK Medlemsbank ”ett verktyg för ett långsiktigt skapande av riktiga värden – inte för snabb förbrukning av resurser”. För en mer utförlig beskrivning av JAKs grundsyn på ekonomi, varför de valt bort ränta och hur medlemmarna kan samarbeta istället för att konkurrera, se gärna här (missa inte att klicka vidare på det pedagogiska bildspelet längst ner). För initierade tankar om alternativ till vår tillväxtkultur rekommenderas för övrigt även Tim Jacksons Välfärd utan tillväxt.
Innan vi tog steget att helt och hållet använda JAK som vår huvudbank ville jag ändå fråga vår tidigare bank, Handelsbanken, och övriga konventionella banker vad mina insatta pengar hos dem används till. Varifrån kommer vinsten på vanliga all- och sparkonton? Att ställa sådana, förvisso något naiva, frågor till bankerna föranledde tämligen intressanta och bitvis surrealistiska e-post och Facebookkonversationer. När jag upprepade frågan till Handelsbanken om hur mina pengar på ett all- eller sparkonto påverkar vår omvärld fick jag exempelvis följande goddag yxskaft-svar:
Hej igen!
Om du tänker på vilken räntesats det är på de olika kontona så ser de ut
som följande.
(See attached file: Ränta på konton för privatpersoner 12 oktober
2012.pdf)
Känslan av att leva med olika fokus i tillvaron gick nästan att ta på och efter ytterligare en del e-postande fram och tillbaka var jag fortfarande svarslös på min ursprungliga fråga men däremot hade jag fått ta del av bankens hållbarhetspolicy där det framgick att de undvek investeringar i sådana vapen som är förbjudna, likt klustervapen och personminor. Andra banker hade sina miljöpolicys där det framgick att de strävade efter minskad pappersförbrukning och färre interna transporter, flera har även någon kreditpolicy där miljöpåverkan från bolag de arbetar med finns med. Men om mina pengar indirekt kan stödja vapenindustri, kärnkraft, oljeutvinning eller liknande verkade omöjligt att få svar på. Att själva systemet är svårt att förstå hjälper naturligtvis inte. En informatör som på allvar försökte besvara frågorna var ändå Swedbanks Facebookansvariga. Hon hänvisade bland annat till deras sympatiska Världsnaturkonto där kontots hela ränta går till Världsnaturfondens arbete.
Ett trovärdigt alternativ utöver JAK verkar Ekobanken vara. De använder visserligen ränta men investerar uttryckligen i miljögynnande verksamheter. För närvarande har ändå vårt val blivit JAK då de verkar vara ett hållbart alternativ där vi inte riskerar att stödja verksamheter vi inte vill vara en del av. Eftersom det i nuläget inte finns möjlighet att ta ut pengar i bankomat eller betala med kort, utvidgar vi vårt användande av Coop:s betalkort. Vi avvecklar tidigare konton successivt för att kunna se att allt fungerar smidigt.
Detta är ett första steg mot en mer hållbar ekonomi. Vi har även börjat undersöka etiskt och miljömässigt hållbara pensionsfonder och återkommer om några veckor med tips från denna djungel. I väntan på det rekommenderas följande träffsäkra bild av Sara Granér som här illustrerar en artikel om AP-fonderna.