På vårt kylskåp finns en skämtteckning av Ulf Frödin. En man säger till en annan: Varför välja mellan pest och kolera? Den andre svarar: När man kan få båda! Den något svartsynte personen kan sägas ha genomskådat en falsk dikotomi. Nämligen att om du drabbas av en olycka kan du inte drabbas av ytterligare en. Inom miljö- och klimatområdet kan också olika alternativ ställas mot varandra på ett felaktigt sätt. Som elbil mot biogasbil. När båda två behövs i omställningen – tillsammans med andra alternativ. Men framför allt i kombination med en kraftig minskning av bilåkandet i allmänhet.
Dikotomi är ett gammalt grekiskt ord som kan översättas med ”tudelning”. Begreppet används inom bland annat logik och retorik med innebörden att en helhet delas upp i två separata delar. Dessa är varandras motsatser och ingenting kan samtidigt tillhöra båda delarna. Du kan inte både finnas till och inte finnas till, både äta kakan och ha den kvar.
När det kommer till falsk dikotomi, eller falskt dilemma, är det ett argumentationsfel. Debattören förutsätter då att det bara finns två möjliga alternativ (trots att båda kanske är felaktiga eller inte behöver utesluta varandra) och att du måste välja. Eller att du måste välja ett av dessa alternativ trots att fler finns.
Ekologiskt eller närproducerat är ett sådant exempel vi skrivit om. Staden eller landet och politik eller konsumentmakt är ytterligare exempel på falsk dikotomi. Den senaste tiden har kärnkraften seglat upp ordentligt i svensk debatt. Orsakerna till detta är säkert många och ämnet i sig är stort nog att kunna bli huvudämne i ett senare inlägg. Problematiskt är hur som helst att kärnkraften gärna framställs, i ett dikotomt tänkande, som en fossilfri lösning och som alternativ till att utöka den förnyelsebara energin.
Men att ställa satsningar på kärnkraft mot satsningar på sol-, vind-, och vattenkraft är en falsk dikotomi. Dels orsakar kärnkraften i ett livscykelperspektiv mångdubbla utsläpp. Och dels är det inte ett val mellan endast dessa två. Trots en ökad elektrifiering av våra transporter och annat behöver vi som världens, per capita, tionde högsta elanvändare påtagligt minska och effektivisera vår användning.
Själv förstod jag innebörden av falsk dikotomi vid en lyssning av podden Hjärta & hjärna där Maria Wolrath-Söderberg var med som gäst. Temat var omställningen och inte minst lyftes det upp den falska dikotomin mellan individens ansvar och samhällets ansvar. Sveriges ansvar jämfört med Kinas ansvar och så vidare. Det handlar inte heller om att välja mellan tekniska lösningar eller beteendeförändringar. Ska vi ha en möjlighet att minimera effekterna av klimatförändringarna handlar det inte om antingen eller. Utan om både och.