Vi närmar oss EU-valet som är den 9 juni. Då väljer vi vilka svenska representanter som ska vara EU-parlamentariker de närmaste fem åren. EU-valet och miljön hänger tydligt samman då många av de frågor som beslutas av EU kan hjälpa eller stjälpa miljöarbetet. Extra tydligt har betydelsen av EU blivit sedan den svenska regeringen kraftigt minskat landets miljöambitioner och nu kan hindras från de värsta dikeskörningarna tack vare EU.
Först lite bakgrund. Europaparlamentet är den instans som tillsammans med ministerrådet beslutar om nya lagar och om EU:s budget. Efter valet kommer det att vara 720 ledamöter och 21 av dessa kommer från Sverige. Antal ledamöter styrs av befolkningsmängd i respektive land. Parlamentet är den enda EU-institution vars ledamöter väljs direkt av EU:s medborgare i allmänna val.
Liksom i vår svenska riksdag arbetar ledamöterna i olika utskott. Exempelvis utskottet för miljö och fiskeriutskottet. Här behandlas lagförslag som initierats av ”EU:s regering”, EU-kommissionen där det finns en opolitisk representant från varje medlemsland.
Som illustration av arbetsgången inom EU kan vi ta ett nyligen omtalat lagförslag som kallas restaureringslagen. I det förslag som kom längst var målet att inom EU fram till år 2030 återställa minst 20% av land- och havsområden som är i behov av restaurering. Ett mer omfattande förslag hade tidigare kommit från EU-kommissionen. I de förhandlingar som var inom EU-parlamentet och med ministerrådet blev restaureringsförslaget försvagat men när det godkändes av EU-parlamentet var det fortsatt ett viktigt verktyg för att vända förlusten av biologisk mångfald. I sista stund, när en i sammanhanget närmast formalitet med omröstning i ministerrådet återstod, stoppades hela förslaget. I efterhand framkom att Sveriges landsbygdsminister (KD) hade drivit en kampanj för detta och nu fått med sig även Ungern till de länder som motsatte sig ökad biologisk mångfald.
Beslutsvägarna inom EU är något komplexa och innan lagar och beslut om budget går igenom behöver ministerrådet med ministrar från alla medlemsländer godkänna förslaget. Trots detta har EU-parlamentet och dess parlamentariker stor makt att påverka vilka frågor som ska drivas och i vilken riktning. När Isabella Lövin tidigare var parlamentariker kom hon dit driven av ett stort engagemang för fiskeripolitik. Och lyckades då även göra EU:s fiske bättre (även om många problem fortsatt finns kvar).
Det sägs att klimatet är den fråga svensken sätter högst på agendan inför årets EU-val. Detta är förstås positivt och det finns många åtgärder inom EU som på allvar skulle göra skillnad för miljö och klimat. Nämnda restaureringslag, EU:s gröna giv, fit for 55 om 55% utsläppsminskningar till år 2030, förbud för nybilsförsäljning av fossildrivna bilar. Samtidigt kan flera planerade förslag och redan fattade beslut hotas eller dras tillbaka om ”fel” representanter väljs till EU-parlamentet. EU-valet och miljön hänger som sagt intimt ihop.
Naturskyddsföreningen redovisar hur nuvarande svenska parlamentariker röstat i miljöfrågor de senaste åren. Och Världsnaturfonden presenterar en enkät där de frågat de svenska partierna om deras inställning i skilda miljöfrågor som beslutas i EU. Det är ingen spoiler att Miljöpartiet och Vänsterpartiet slutar som bästa alternativen i dessa sammanställningar. I alla fall om miljö- och klimatproblemen ska tas på det allvar som krävs.
Orientera dig gärna genom ovanstående partiundersökningar och andra liknande från seriösa källor. Fundera på om du bryr dig om din egen och dina eventuella barns framtid. Påminn dig om vilken makt EU och EU-parlamentet har över viktiga beslut som behöver fattas i absolut närtid. Ta möjligheten att påverka framtiden den 9 juni. För miljön, de svagaste och vår gemensamma framtid.