Titt som tätt blir det diskussion om huruvida det är bäst att välja ekologiskt eller svenskt. I grunden tycker jag att det är väldigt konstigt när de två sakerna ställs emot varandra, eller när engagemang i den ena frågan leder till hård kritik mot den andra. För mig är det självklart att båda aspekterna är viktiga, fast på lite olika sätt. Bäst är helt enkelt både och.

I vår butik, i lilla Vadstena, finns många livsmedel som är både ekologiska och svenska t ex havregryn, mjöl, mjölk, ost, morötter, potatis och rödbetor. Egentligen är det bara två produkter där valet ser ut på det sätt som ofta lyfts fram för att visa hur krångligt det är att veta vad man ska välja i mataffären. Det gäller tomater och äpplen. Valet står då mellan importerade ekologiska eller svenska konventionella. Jag återkommer till hur vi tänker i de fallen. Först vill jag bara tydligt konstatera att valet i de allra flesta fall inte ser ut på det sättet. Utöver de livsmedel som både är ekologiska och svenska finns många produkter som ofta finns KRAV, men aldrig svenska eftersom råvaran inte kan odlas på våra breddgrader. Det gäller t ex kaffe, choklad och bananer. Där är valet alltså inte heller ekologiskt eller svenskt utan ekologiskt, oekologiskt, eller att helt avstå. Detta är dessutom ofta varor där det är enormt stor skillnad mellan ekologisk och konventionell produktion.

Enligt bl a Naturskyddsföreningen är det produktionen som står för den största miljöpåverkan. Stora transporter är för det mesta väldigt effektiva så att man får fram mycket mat för relativt lite utsläpp. Varorna är tätt packade och man kör bränslesnåla fordon. Det är därför som den för miljön sämsta transporten är om du själv kör bil till och från affären. Ett par matkassar i en hel bil blir väldigt mycket utsläpp per kilo mat. Livsmedelstransporter till butik kan påverka mycket om de sker med flyg eller om varorna måste fraktas frysta, men annars är det inte fullt så avgörande som många tror.

Den huvudsakliga poängen med svenskt, som jag ser det, är det som kallas resiliens. Konflikter i världen, sinande olja och regleringar för att hejda klimatförändringarna kan göra att framtidens möjligheter att importera inte alls ser ut som dagens. Blir vi isolerade är det viktigt att det finns kvar livskraftig produktion av mat i Sverige och även regionalt och lokalt. I kristider har det hänt att man har odlat upp parker och annan mark i städer och det kan bli nödvändigt att var och en odlar mycket mer själv.

I Sverige har vi jämförelsevis höga krav på god djurhållning, men eftersom reglerna är ännu mer till djurens favör inom KRAV så är det inget skäl att välja svenskt istället för ekologiskt. Igen är det bästa både och. Något många missar när man väljer svenskt på grund av transporterna är att om de animaliska produkterna inte är ekologiska så är en stor del av fodret importerat.

Bland människor som inte bara tycker att svenskt är viktigare än ekologiskt utan till och med att ekologiskt är dåligt, förekommer argumentet att maten inte räcker till jordens växande befolkning om fler övergår till ekologisk produktion. I Sverige och andra länder med liknande odlingsförutsättningar leder en övergång till minskade skördar, men globalt sett stämmer inte det. Dessutom är det så att om man samtidigt gör två andra miljökloka omställningar så räcker maten utan problem. Att sluta kasta mat är det ena och att äta mindre animaliska produkter är det andra. Se gärna detta intressanta klipp från en föreläsning.

Det jag oftast tänker på när det gäller ekologisk mat är att den inte är besprutad mot skadedjur, men konventionella grödor kan också vara behandlade med en mängd andra medel t ex för att förhindra att det växer ut skott på potatisar eller att säden blir för hög. Många har missuppfattningen att bekämpningsmedlen försvinner när man sköljer frukt och grönt, men äter man konventionellt producerade livsmedel då får man i sig sådant som insektsmedel och stråförkortningsmedel. Precis på vilket sätt det påverkar hälsan vet man inte, men det finns ökande farhågor om att kombinationen av många olika medel kan vara farligare än medlen var för sig. Själv tappar jag i vilket fall aptiten när jag hör att det ofta finns rester från över 20 bekämpningsmedel i vindruvor. I den här lilla illustrativa filmen konstaterar en av döttrarna med avsmak att de ätit insektsmedel.

Men egentligen väljer jag inte ekologiskt för hälsan utan för miljön. Ett annat viktigt skäl är hur människor som arbetar på odlingar i andra delar av världen påverkas. I filmen Vårt dagliga bröd får man till exempel se ett par personer klä sig i rymddräktsliknande skyddskläder innan de sprutar något medel på grödorna i ett växthus. I fattigare länder kan giftiga medel av den typen hanteras utan någon skyddsutrustning alls. Om man inte väljer bort all import, inklusive kaffe, bananer och choklad, måste man förhålla sig också till hur produktionen går till utanför Sverige och EU. Köper man animaliska livsmedel måste man förhålla sig till hur fodret produceras.

För att återkomma till tomater och äpplen så väljer vi i första hand egenodlade tomater, i andra hand KRAV från Europa. När dessa inte är i säsong väljer vi krossade ekologiska tomater i tetrapack, eller soltorkade ekologiska. Konventionella köper vi aldrig längre utom möjligen om någon småskalig producent kan berätta att de inte besprutar, men avstår från KRAV-märkning av andra skäl. Äpplen väljer vi i första hand sådana vi kan få från familj, vänner och bekanta, eller plocka på allmänna träd, i andra hand ekologiska från Europa. Ett tag trodde jag att svenska äpplen inte besprutades så mycket i Sverige i konventionell produktion heller, men det har jag förstått var önsketänkande.

I våra egna företag har det känts givet att använda ekologiska ingredienser i det bröd Peter bakar och att välja ekologiska bakverk och marmelader till nätbutiken. I de flesta fall är ingredienserna samtidigt också svenska eller till och med östgötska. En sak vi insett i vår egen företagsverksamhet är att det är ganska dyrt att bli certifierad enligt KRAV eller EU-ekologiskt. Därför kan det finnas småskaliga  producenter som är miljövänliga utan dessa märkningar, men då måste man känna till dem väl för att veta att det är så. I de allra flesta fall är miljömärkningarna ett mycket bra hjälpmedel.

När det blir tydligt att ekologiskt efterfrågas uppmuntrar det också svenska producenter att övergå till det. Så småningom behöver man då förhoppningsvis inte välja mellan ekologiskt eller svenskt när det gäller tomater och äpplen heller. Både och är som sagt bäst. Läs gärna även våra tidigare inlägg om att välja ekologiskt och skillnaden mellan KRAV och EU-ekologiskt.