Ibland får vi recensionsexemplar av böcker för att skriva om dem här. Så var det med boken Myr av Mattias Eliasson. Den visade sig vara en vindlande och förunderlig samling betraktelser som kretsar kring myrmarker. Vi får följa med i Carl von Linnés fotspår och i författarens egna, på tågfärder och på vandring.

Våtmarker är aktuella på flera sätt. Aktivistgruppen Återställ Våtmarker har ett bra tag försökt lyfta deras betydelse för kolinlagring och hur de därmed kan vara till hjälp för att hejda klimatkrisen. Vi har varit kritiska till en del av deras aktioner, men att ämnet kommer på tal är värdefullt. Naturskyddsföreningens årsbok 2024 heter Våtmark och är skriven av Anna Froster. Hon har också pratat om detta i podden Allt du velat veta. Jag tycker fortfarande att det är en svår fråga att sätta sig in i när det gäller klimatkrisen. Det kan vi kanske återkomma till i ett annat inlägg. Boken Myr är inte ute efter att ge sådana svar. Poängen är inte heller fakta om vad en myr är, utan att dela med sig av en fascination för en naturtyp många av oss sällan besöker. Just det lyckas den oerhört väl med.

Författaren kommer från och bor i Småland. Han har ägnat sig åt foto, film, skrivande och träslöjd. Boken är underfundigt och personligt skriven. Under rubriken Att närma sig ett träd finns till exempel en berättelse om när författaren provar att lägga sig där en älg just vilat med sin kalv. Det tycks ge honom en påminnelse om hur liten en människa är. Om tjäderns nattliga favoritgren skriver han ”den så kallade kvällskvisten” och jag skrattar till under läsningen. Boken har fyra delar som fokuserar på varsin årstid och hur olika myrmarkerna kan upplevas då. Här finns också stämningsfulla fotografier och dikter ibland.

I slutet av boken finns en karta som visar Inlandsbanan och platser värda att besöka för den som själv vill utforska en myr. En annan karta visar Linnés lapplandsresa och de platser författaren besökt och berättar om i boken. Här finns också en beskrivning av vad en myr är och korta presentationer av nationalparker och andra större myrlandskap i Sverige. Av dessa har vi själva varit i Store Mosse Nationalpark i Småland.

Boken ger verkligen lust att utforska mer på plats ute i naturen. Gärna nära marken med alla sinnen.

Något litet händer, då och då. Den rosa linnean som, långsamt och krypande väljer att dofta för någon insekt borta i norra skogens kant. För handens gröna fingertoppar mot näsan. Slöjdsal, luktar det, kommande sommar och något annat. En mjuk doft, av liv. (s. 118)