Nu har de flesta blommor vissnat ner och de första snöflingorna har fallit. I denna trädgårdens viloperiod passar det bra att planera för kommande säsong. Något vi själva ännu inte genomfört, men gärna gör om vi får en trädgård, är att anlägga en äng. Det behöver inte handla om stora områden utan även en liten yta av blomstrande äng gör påtaglig skillnad för den biologiska mångfalden i området. Speciellt då ängsmarker har blivit en bristvara i dagens monokulturella jordbruk. Egentligen är det mer korrekt att tala om ängsliknande ytor eftersom en traditionell äng tar flera generationer att skapa. Men i följande text kommer jag trots allt, för enkelhetens skull, kalla det att anlägga en äng.

Idag är de flesta villaträdgårdar och många grönytor i det offentliga rummet gräsmattor som kan beskrivas som biologiska öknar. Öknar som dessutom kräver mycket resurser i form av klippning och annan omsorg. Om åtminstone delar av dessa ytor omvandlades till blommande ängsytor skulle den biologiska mångfalden med pollinerande insekter och andra välgörande djur gynnas påtagligt. Efter den inledande arbetsinsatsen med att etablera ängen kommer mänsklig arbetsinsats och användandet av fossila bränslen att kunna minska kraftigt. Istället för att klippa gräsmattan varje vecka under sommaren ska ängsytan bara slås/klippas en till två gånger per år. Skönhetsupplevelsen och möjligheten att plocka vackra blomsterbuketter blir ytterligare bonus.

Inledningsvis handlar det ofta om att göra jorden tillräckligt mager för att ängsväxterna ska trivas. Detta kan ske genom att exempelvis odla potatis under en säsong eller att skala bort det översta feta jordlagret. Ängsblommorna sås eller planteras sedan ut. När blommorna blommat ut och ängen ska slås är det bästa att använda lie. Vänd sedan gärna på växtmaterialet ett par gånger och låt växterna torka så att blommorna får en ordentlig chans att fröa av sig till nästa säsong. Då de slagna ängsväxterna inte ska ligga kvar och göda ängen passar det bra att istället använda dem till marktäckning på annat håll i dina odlingar. Läs också gärna Naturskyddsföreningens mer detaljerade tips för den som vill anlägga en äng.

I ett treårigt forskningsprojekt som nu håller på att avslutas har Statens Lantbruksuniversitet (SLU) undersökt gräsmattor som en outnyttjad resurs. De har prövat att anlägga tio olika ängsliknande ytor som alternativ till vanliga gräsmattor. På detta sätt går det att se vilken slags äng som passar på vilken plats. Förutom att försöken berikar den biologiska mångfalden och gynnar en rikedom av pollinatörer har de också märkt hur uppskattade ängarna är av människor som vistas i deras närhet. Forskningsprojektet kommer resultera i bland annat en handbok riktad till kommuner och andra grönyteförvaltare som vill gynna sin biologiska mångfald. Mer information om projektet finner du här.

På lokal basis har vi genom Miljöpartiet i Vadstena lämnat in en motion om att kommunen ska göra en översyn av sina grönytor för att omvandla delar av dessa till ängsliknande ytor. En sådan förändring skulle alltså kunna ge större skönhetsupplevelse, mer levande natur och på sikt en bättre ekonomi. Om liknande insatser sker runt om i landet skulle det göra stor skillnad för miljön. Inspireras alltså gärna till att anlägga en äng på egen hand. Men också till att genom medborgarförslag, motioner, och på andra sätt tipsa din hemkommun, din skola, bostadsrättsförening med mera om poängen med att anlägga en äng.