Man kan få en aning om baljväxternas potential i den läsvärda boken Matens pris. Malin Olofsson och Daniel Öhman skriver där bland annat om hur världens nuvarande sojaproduktion i princip skulle täckaproteinbehovet för alla människor på hela jorden. Nu är tyvärr mycket av sojaproduktionen belastad med kraftigt användande av livsfarliga bekämpningsmedel och skövlad regnskog. Dessutom används i själva verket 90% av sojan till uppfödning av djur – en process där det behövs ett kilo soja för att få fram 100 gram kött. I korthet är vi en smula korkade. Baljväxter har stor och delvis outnyttjad potential att mätta världens befolkning med bra näring och protein. Minskar vi ner på köttätandet för att istället få vårt protein genom att äta mer baljväxter vore mycket vunnet i form av bland annat minskat resursanvändande.

Baljväxter är ett vitt begrepp och det är inte alla som vi människor kan äta. Förutom välkända ärtor, bönor, linser och jordnötter ingår också exempelvis klöver, lusern och lupiner bland baljväxterna. Gemensamt är att de har den smarta funktionen att själva fånga in kväve från luften och kan på detta vis göda sig själva. Vi har använt oss av detta på vår koloni genom att gröngödsla med just klöver. Tack vare den självgödslande förmågan behöver inte ytterligare näring tillföras i samma omfattning som vid annan odling. När ärtor och bönor odlas skapas alltså inte bara näringsrik mat utan jorden de odlas i berikas samtidigt.

Mycket av de ärtor och bönor som vi använder i Sverige idag importeras från varmare breddgrader. Då baljväxterna lämpar sig utmärkt att torka behöver klimatpåverkan ändå inte bli speciellt stor eftersom torkade bönor och ärtor väger lite och har lång hållbarhet. Många baljväxter har längre tillbaka i tiden varit vanligt förekommande i den svenska odlingen. I takt med att intresset för denna mat ökar görs det nu också fler försök att införa lokalt odlade baljväxter. Själva har vi några gånger prövat öländska bönchips som var en höjdare. Bruna bönor, som chipsen är gjorda på, är en av få baljväxter som odlas i större skala här i Sverige idag – gröna ärtor är ett annat exempel. Ett bredare sortiment tycks hur som helst vara på gång. Exempelvis genom detta projekt går det att läsa om vad som är på väg till en butik nära dig.

För oss som odlar själva finns det en hel del baljväxter som går att odla för eget bruk. Vi har under flera år haft någon sort av ärtor och ett par sorters bönor på vår koloni. I år är det andra gången vi med gott resultat odlar den goda skönheten borlottobönor som med sitt spräckliga yttre påminner om fantasifulla små fågelägg. En fördel med ärtor och bönor är deras goda lagringsegenskaper. Mycket av vår skörd har vi förvällt och frusit in men exempelvis en del av borlottobönorna har vi haft liggande på en torkställning i rumstemperatur. När skidorna är torra kan man lätt pilla ut bönorna. Ännu har det inte blivit några stora volymer men uppmuntrade av årets framgångar kan vi ge bönorna större odlingsutrymme nästa år.

Alla som hanterat bönor i matlagningen vet att trots alla fördelar så finns det också en del avigsidor i form av lång tillagningstid och risk för gasbildning. Den underhållande och välinsatta matskribenten Lisa Förare Winbladh skriver här ett inlägg om bönornas mindre smickrande sidor – men också hur vi kan komma förbi deras försvar för att ta del av nyttigheterna.

Nyttigt, ja. Rätt tillagade är baljväxter riktigt bra mat. Snåla på fett och rika på proteiner, mineraler och vitaminer. På Baljväxtakademin (ja, det finns en sådan) har de samlat en hel del information om hälsofördelarna med att äta mer baljväxter. Kompletteras dessutom baljväxtmåltiden med exempelvis pasta eller bröd får du i dig protein med alla nödvändiga aminosyror. Under fliken kokböcker på hemsidan från Baljväxtakademin finns också receptfoldrar från bland annat Saltå Kvarn och förslag på kokböcker i ämnet.

För vår del brukar vi ofta improvisera när vi lagar till baljväxter av olika slag. Bönor kan wokas upp tillsammans med andra grönsaker och serveras med matvete eller kanske kokt helkorn av dinkel. Linser ger god konsistens till grytor och soppor, men kan också utgöra bas till vegetariska biffar. Grönärtshummus är en återkommande favorit men egentligen kan vilka baljväxter som helst bli goda och matiga pålägg – eller krämiga tillbehör att servera tillsammans med annan mat. Bönorna mixas med lite olja, vitlök, salt, peppar och andra kryddor du tycker om. Anpassa tjockleken på röran genom att tillsätta lite vätska i taget. Smaka av och det är färdigt.

Nu när det finns allt mindre att skörda i trädgård eller koloni börjar det också bli tid att grodda proteiner på fönsterbrädan. Vi tog upp detta i ett tidigare veckotips och det kan definitivt rekommenderas för att få fräsch och egenodlad sallad mitt i vintern. Sallad som, när den består av groddade baljväxter, också är full av proteiner.