Ta tid för reflektion i sommar

Ta tid för reflektion i sommar. Bild på skogsstig.

När detta skrivs är det semestertid för många och vi hoppas ni alla får möjlighet till återhämtning. Oavsett livssituation och eventuellt arbete att ta semester ifrån. Själv jobbar jag ännu ett par veckor och blir närmast förvånad de dagar då vi är fler än tre på min medelstora arbetsplats. Förra sommaren inledde jag min semester med några dagars tyst retreat. Det blir inte aktuellt detta år. Däremot har jag börjat planera för en dagsvandring längs någon vacker led på behändigt buss-/tåg-avstånd. Förutom naturupplevelser ger en sådan vandring också tid för reflektion. 

Tidigare har vi skrivit om mina återkommande utvecklingssamtal med mig själv. Vanligtvis blir detta en gång i halvåret. Denna avsatta tid hjälper till att kalibrera min egen inre kompass och påminna mig om vad jag vill ha i fokus. Att avsätta tid för egen vandring blir lite av en variant på detta.

I samband med fjolårets retreat stärktes jag i beslutet om tjänstledighet en dag per vecka. Även om jag inte tror mig stå inför liknande beslut just nu kan tid för reflektion under exempelvis en vandring på egen hand hjälpa till att klargöra nya möjligheter. Sådant som kan behöva tid och avskildhet för att bli tydligt.

Ett annat år prövade jag under en sommarledig dag att vandra längs en fin skogsled som även gick förbi den växtbaserade restaurangen Open new doors. Då behövde jag inte heller ta med någon egen lunch. Nu har restaurangen flyttat och jag är inte säker på att besöket är lika enkelt att kombinera med naturskön vandring. Men denna sommar är jag sugen på att utforska någon ny del av Östergötland på liknande sätt. En dag avsätts till vandring och reflektion. En lockande vandringsled dit det är smidigt att åka kollektivt väljs ut. Det blir lätt packning och ingen tid att passa. Kanske går vandringen tillbaka till utgångspunkten eller så går den till en annan plats som jag enkelt kan åka hem med buss eller tåg från. En guldkantad semesterdag behöver inte vara mer komplicerad. 

Hoppas du har möjlighet och tar chansen att avsätta tid för reflektion under din egen sommar. Oavsett om det blir under en dags vandring eller du sitter still och ser havet i ögonen. 

Milsvida möten

Milsvida möten. Bild på boken Milsvida möten av Mattias Eliasson.

Vi har tidigare skrivit om Mattias Eliassons bok Myroch fick nu ett recensionsexemplar av hans nya bok Milsvida möten. Det är en helt annan sorts bok, men de delar en smittsam förundran inför det lilla och enkla.

Här åker författaren omkring på småvägar på landsbygden, stannar till, fotograferar och byter några ord med människor han möter. Boken består mer av bilder än text och bilderna visar helt vanliga människor i sin vardag, gamla hus, slingrande grusvägar, föremål, fordon och skyltar. Allt skildrat med ömsint blick. Jag fastnar allra mest för två bilder som följer efter varandra. Två äldre män utomhus i keps. På den första singlar snö genom luften och den ene, som håller en krycka i händerna, lyfter ansiktet som i förundran. Texten är ”Aprilsnön, väcker nyligen insomnade minnen. Ett par minuter bara, sedan tar tiden vid igen.” Den andra föreställer samma män, men här ser man att de sitter vid en brasa. Detta får mig först att tro att det är gnistor man ser i luften och jag tänker att det är spännande att heta gnistor kan likna kall snö så mycket. Efterhand förstår jag att bilderna är tagna vid samma tillfälle och att det är snö jag ser även i den andra bilden. Men tankar kring mötet mellan det kalla och det varma dröjer sig kvar.

Texterna är, liksom den citerade, korta och lite underfundiga. Ett slags poesi. När omslagsbilden dyker upp inuti boken följs den av texten: ”Det är nog koltrasten som valt att bygga sitt bo, uppe på holkens tak. Jag tror det. Träd och fåglar gör ju som de vill.” Följt av en bild på nämnda fågelbo ovanpå holkens tak. Det är fint att påminnas om att fåglar och andra djur har sina egna idéer om hur de vill leva sina liv. Och att vi kan ha vänligheten att låta dem göra som de vill.

Det här är en bok jag vill läsa igen. Ta mig mer tid att fundera över bilderna och texterna. Jag tror att jag läste den för snabbt och bara fick en glimt. Det är som att den skildrar en långsammare lunk än det uppskruvade tempo vi så lätt dras in i. Och då ska man nog också närma sig själva boken långsamt. Möten behöver inte vara storslagna, himlastormande, långa eller röra sig om djupt tänkta idéer för att beröra. Möten behöver verkligen inte heller vara strategiska, med personer och platser som samhället betraktar som viktiga eller som kan hjälpa mig klättra. Det här är en bok som påminner om att det stora finns i det lilla.

Ät hela korn av spannmål

Ät hela korn av spannmål. Bild på hela korn av vete som formar ordet "lunch".

Vi skrev nyligen, här på sidan, om hur vi bör äta mer fullkorn. Vi inspirerades då av radioprogrammet Meny som fördjupat sig i Livsmedelsverkets råd. Senare kom även ett avsnitt om rekommendationerna i Eat Lancet-rapporten. Då var det inte bara 90 gram fullkorn per dag vi uppmanades äta, utan 210 gram. För medelsvensken ligger detta tyvärr tämligen långt bort. Själva märkte vi att redan vår frukost (med bland annat egengjord havrefil) fick oss att klara Livsmedelsverkets råd. Men för att nå nästa steg behövs lite mer. Ett steg kan då vara att oftare äta hela korn av spannmål.

När jag började baka surdegsbröd i ökad omfattning ville jag tidigt kunna mala mitt eget fullkornsmjöl och införskaffade en kvarn till detta. Hela korn av bland annat råg och vete köptes också in. Sedan var steget inte långt till att börja använda de omalda spannmålskornen även till annat. Framför allt användes de hela kornen från spannmål i maten på olika sätt. Som alternativ till ris, pasta eller liknande. Det är egentligen ganska enkelt. Blötlägg hela korn av valfritt spannmål över natten. Häll bort vattnet och koka i nytt vatten 25-40 minuter beroende på spannmål och hur al dente du vill ha kornen (smaka). Själv kokar jag nästan alltid extra för att frysa in några portioner till kommande tillfällen. 

Hela korn av spannmål fungerar som sagt som alternativ till andra kolhydrater vid en måltid. Att servera tillsammans med en gryta, pastasås, i en sallad eller kanske som topping till soppan. Helkorn av emmer med sin lite mjukare och smakrika karaktär har blivit en favorit i matiga sallader och rätter inspirerade av risotto. Medan helkorn av vete är vardagsalternativet i mina matlådor. Enkelt, gott och mättande passar kornen till det mesta. Att betoningen behöver bli rätt när du ska förklara att det är hel-vete blir en bonus. 

Vi har nog alla på känn att en kost med mera fullkorn är en positiv hälsofaktor. I studier från bland exempelvis Lunds universitet bekräftas också detta. Forskarna kunde visa kopplingar till lägre risk för välfärdsjukdomar som cancer, hjärt- och kärlsjukdom och diabetes. Dessutom ville de utesluta att personer som äter nära de kostråd som ges i Eat Lancet-rapporten får sämre näringsvärden eller näringsbrist. Den nya studien visade på att deltagarna som åt bland annat mer fullkorn och betydligt lägre andel animalier än i Livsmedelsverkets rekommendation hade oväntat goda näringsvärden. Ingen risk för näringsbrist genom att äta inom planetens gränser alltså. 

Vill du börja äta mer hela korn av spannmål och kanske jämföra flera olika sorter? För boende i Vadstena med omnejd är detta enkelt. Helkorn av vete, råg, emmer och dinkel finns att köpa i Butik Bättre Värld. Du väljer själv hur mycket du vill pröva av varje sort då du handlar i lösvikt. Spannmålen är svenskodlade och ekologiska naturligtvis. Vidga alltså gärna dina vyer med hela korn av spannmål i en lunch redan nu till veckan. Din egen och planetens hälsa kommer att tacka dig. 

Underbara rabarber!

Så här års påminns jag om hur tacksamt det är att odla rabarber. Den skjuter upp sina saftiga, syrliga stjälkar ur jorden utan att vi gör något särskilt alls. Dessa kan man göra så otroligt mycket gott av och de stora bladen ger en massa grönt till vår täckodling.

Ett tag hade vi två olika sorter. Den vi så småningom valde bort kom extra tidigt på våren, hade tunnare stjälkar och mildare smak. När vi köpte den beskrevs det som att den hade mindre oxalsyra, men jag märkte aldrig någon skillnad för magen. Problemet med den var att den ofta blev angripen av löss. Den sort vi har nu är en gammal klassisk rabarber med rejält tjocka stjälkar och kraftigt växtsätt. Vi fick både frön och ett par delade plantor från mina föräldrars trädgård för ett antal år sedan. Där tror jag att den fanns när vi flyttade till huset typ 1983 och jag har ingen aning om vad sorten heter. Jag är osäker på om några fröer tog sig, men plantorna blev stora redan andra året och ger nu egentligen mer än vi hinner ta hand om.

Min käre far dog i somras och i februari flyttade min kära mor till lägenhet. Så, nu är det en annan familj som får njuta av den där trädgården och rabarbern. Då känns det extra varmt i hjärtat att vår rabarber är en planta därifrån och att den frodas även här i Vadstena.

Jag älskar rabarberpaj och ett recept på sådan finns på slutet av det här inlägget. Det är också väldigt gott att koka marmelad på rabarber, antingen med bara socker, eller med lite vanilj. Soppa och kräm blir det då och då till kvällsmat så här års. Det gjorde mamma ofta när jag var barn. Mynta eller kanel är exempel på goda smaksättningar, men det är väldigt gott med bara rabarber och socker. Så enkelt som att koka sönder rabarbern med socker och smaka av om det behövs mer. Späd med vatten för soppa.

Chutney gör jag också ibland. Då utgår jag från något basrecept och lägger till lite vad jag har och tror kan passa. Vitlök och chili t ex och gärna lite äpple. Vad vi ofta pratat om, men egentligen inte testat är att ha det i mat. Rabarber är ju väldigt mycket lättare att odla i Sverige än t ex citron så det är absolut värt att testa i maträtter som behöver lite syra. Som rödbetssoppa.

En annan favorit att göra på rabarber är saft. Den passar utmärkt som måltidsdryck. Extra god blir den om man låter en kanelstång koka med. Sedan vi köpte torkugn har vi också gjort lite olika varianter på fruktläder. Då kokar man en puré på rabarber. Om man vill kan man blanda med äpple eller bär och smaksätta med t ex kanel. Sedan brer man ut det tunt på smörpapper och torkar till ett segt godis.

Underbara rabarber!

Rabarberpaj

1,5 rejält stor rabarberstjälk eller motsvarande
2 msk potatismjöl
4 msk socker

2 dl socker
2 msk honung eller sirap
150 g margarin
4 dl havregryn
2 tsk kanel

Skär rabarbern i bitar och blanda med socker och potatismjöl i en pajform. Blanda övriga ingredienser till en smuldeg och fördela över. Grädda i 225° i 15-18 minuter.

Spela roll – inspiration till att använda en bredare palett i omställningsarbetet

Spela roll – inspiration att använda en bredare palett i omställningsarbetet. Bild på boken "Spela roll" som ligger bland maskrosor.

Är du en omställningsmäklare? Ja, då du är inne på denna hemsida är chansen stor att du är det. I den nya boken Spela roll beskrivs omställningsmäklaren som någon som mäklar omställning likt en fredsmäklare mäklar fred. Det är, den för många välkända, retorikern och sommarprataren Maria Wolrath som tillsammans med sina forskarkollegor Nina Wormbs, Elina Eriksson och Maria Dahlin har skrivit boken. 

I forskningsprojektet som ligger till grund för boken har en mängd personer som arbetar med omställning på skilda sätt intervjuats. Alla dessa kallas i boken för omställningsmäklare. De har fått beskriva både framgångsfaktorer och situationer där omställningsarbetet går trögt. Intervjupersonerna har arbetat som exempelvis hållbarhetschefer, energi- och klimatrådgivare, hållbarhetsstrateger, hållbarhetsansvariga i klimatorganisationer eller gräsrotsrörelser.   

I studien och genom boken Spela roll vill författarna uppmuntra till självreflektion men också utökande av repertoaren av verktyg för omställningsmäklare. De identifierar och kategoriserar ett antal roller. Dessa kan vara pådrivande som Inspiratören och Lobbyisten, samlande som Samtalsledare och Alliansbyggaren. Samt drygt 20 ytterligare. Själv fastnade jag under läsningen bland annat för rollen Den naiva. Som okänslig för det politiska spelet kan denne fråga sådant som: ”Men jag fattar inte – det stämmer ju inte, hur kan det då vara ett argument?” eller: ”Det måste ha blivit ett misstag här, utredningen visade ju att …”

Med boken följer också fysiska rollkort där rollens namn står på ena sidan och några korta karakteristiska drag på baksidan. Tanken är att en grupp omställningsmäklare ska kunna spela med korten och på så sätt mera fritt reflektera kring vilka roller de själva brukar ha. Och samtidigt sänka tröskeln för att även kunna gå in i andra roller när detta ses som gynnsamt. 

Spela roll återkommer de från olika perspektiv till någon slags grundfråga om vad som fungerar och inte fungerar i arbetet med att förändra beteenden och strukturer. I ett av bokens avsnitt visar de, utifrån forskningsstudiens intervjuer, återkommande mönster av tröghet respektive möjligheter. Organisatoriskt problematiskt blir det exempelvis när miljö- och klimatfrågorna inte ses som kärnverksamhet utan något vid sidan av. Medan en framgångsfaktor som ofta gett resultat är att hitta sätt att faktiskt diskutera det existentiella och smärtsamma med klimatfrågan. Och en nyckelfaktor här är att få till ett samtal istället för endast informationsöverföring genom en Power Point. Vi påminns också om att många generellt är skeptiska inför en förändring men efteråt ofta nöjda. Tänk rökförbud på restauranger och trängselskatt. En framgångsfaktor kan då vara att införa en testperiod för bilfria gator eller tillfälliga prova på-kampanjer inom kollektivtrafiken. Efter testperioden är förutsättningarna ofta goda för en fortsättning.     

I bokens avslutande del tas föreställningar och myter upp om hållbarhetsarbetet. Det är exempelvis uppfriskande läsning kring vår syn på kunskap. Hur den inte i sig räcker för att leda till förändring men inte heller kan väljas bort. De sociala sammanhangen, skavet och moraliska drivkrafters stora betydelse lyfts också upp som avgörande när beteenden på riktigt förändras. 

Läsningen av Spela roll inspirerar till ett vassare och mer reflekterat arbete med omställning. Jag påminns om uttrycket att låta tusen blommor blomma. I arbetet för individers och samhällens liv inom planetens gränser behövs många roller. Vi kan alla ikläda oss fler än vi är vana vid.