Bygg ett risstaket

Bygg ett risstaket, bild på risstaket från en skogsträdgård.

Ni som följt den här hemsidan en tid vet att vi uppskattar problem som blir tillgångar. Exempelvis Bokashi där köksavfall blir till näringsrik jord eller löv som blir jordförbättrande täckmaterial. Vid arbetet med Naturskyddsföreningens skogsträdgård här i Vadstena har det blivit en hel del restmaterial i form av grenar och kvistar som samlats på hög. En del av detta har jag tagit hand om genom att flisa det till täckmaterial och en del har hunnit köras till en återvinningscentral. Men vid vår senaste arbetsdag tog vi vara på det mesta av områdets grenar och kvistar genom att bygga ett risstaket. 

Metoden hörde jag om först i en trädgårdspodd och läste sedan vidare på Naturskyddsföreningens hemsida. Det hela är befriande enkelt. Bestäm placering för ditt risstaket. Kanske som en snygg avgränsare i din trädgård, ett vindskydd eller bara förvaringsplats på ett någorlunda avskilt ställe. Välj ut ett antal raka och stabila trästolpar som sätts ner i jorden i dubbel rad. Ett järnspett och rejäl hammare kan underlätta arbetet. Sätt stolparna med omkring en meters avstånd och låt staketet få omkring 30-50 centimeters bredd. Själv tycker jag det kan vara snyggt med något böjda former på staketet men raka linjer fungerar lika bra.

När väl stolparna är på plats är det bara att börja fylla det tomma utrymmet med grenar och kvistar. Tryck gärna ner grenarna lite så de packar ihop sig och ligger stadigt. Att på detta sätt bygga ett risstaket har många fördelar. Du får en estetisk avgränsare i trädgården istället för att köra iväg riset till en återvinningsstation eller kanske elda upp det i en majbrasa. Kolet i risstaketet fortsätter vara bundet under en längre tid och blir till hem för mångahanda insekter. Det kan dessutom fungera som skydd för mindre fåglar och kanske även igelkottar. Successivt bryts materialet ner och du kan kratta ut fin jordförbättring. Samtidigt har du en plats där du kontinuerligt kan fylla på med nytt sly ovanifrån.  

Att bygga risstaket är alltså ett ovanligt enkelt och effektivt sätt att sluta ett av kretsloppen i trädgården. Samtidigt bidrar projektet även till att öka den biologiska mångfalden och platsens skönhet. 

Matkalkylator för klimatet

Matkalkylator för klimatet. Bild på linser i en skål som står på en våg.

Ett ämne vi återkommit till många gånger är hur den mat vi äter påverkar klimatet. När jag skulle skriva ett FB-inlägg om hur mycket bättre för klimatet baljväxter är än kött, hittade jag mycket intressant på WWFs hemsida. Bland annat finns där en matkalkylator som jag nu tänkte använda för att illustrera några grundtankar kring mat och klimat.

WWF anger en hållbar budget för en veckas måltider till 11 kg koldioxidekvivalenter. Hur man fördelar sina måltider över en dag eller vecka kan förstås skilja mycket, men de utgår från att ett hållbart snitt för en lunch eller middag är 0,5 kg. Snittet i Sverige är på 1,8 så detta är ett område vi verkligen behöver jobba på. I matkalkylatorn kan du fylla en virtuell tallrik med valfri mängd av olika livsmedel och se vad din måltid hamnar på.

Om jag lägger 60g torkade linser, 20g nötter, 0,5 dl havregrädde, 100g rotsaker, 70g andra grönsaker och 150g pasta på tallriken. Då får jag ihop en matig pastasås som är en helt normal måltid för mig. Den ger endast 0,3 kg koldioxidekvivalenter. Alltså helt godkänd, med utrymme för mer. Byter jag ut linserna mot en vegoschnitzel kommer jag upp i 0,5. Byter jag i detta läge ut pastan mot kategorin mjöl och gryn och tar 1 dl nakenhavre kommer jag ned till 0,4.

Jag kan däremot bara lägga 19g nötkött på den tomma tallriken innan jag är uppe i 0,5. Kalkylatorn exemplifierar med två köttbullar. Då är alltså inga tillbehör alls tillagda. Väljer jag griskött kan jag lägga på 110g. Ur klimatsynvinkel är kyckling bättre. (Inte alls om perspektivet istället är djurrätt). Med 100g kyckling på tallriken kan jag fortfarande lägga på t ex 200g rotsaker och 150g pasta och landa på 0,5. Det är lätt att tänka att fisk är bättre, men 100g lax räcker för att maxa tallriken utan tillbehör. Motsvarande mängd sej ger bara 0,1 och sill/strömming väldigt litet påslag. Räkor får det bara plats 34g. Vilken sorts fisk eller skaldjur det är spelar alltså stor roll.

En lakto-ovo-vegetarisk diet då? Två ägg, ett par tomater och en morot fyller tallriken. Om du, som många vegetarianer, satsar på ost istället blir det svårare. Redan 1 dl riven ost och 0,5 dl matlagningsgrädde tar dig upp till 0,4. Inte plats för så mycket mer än ostsås alltså.

Något annat som blir tydligt här är att ris är väldigt mycket sämre än pasta. Men väljer du 1 dl ris kan du fortfarande få plats med ett par tomater, en morot och 1 dl linser.

Det enklaste sättet att äta klimatsmart är att äta veganskt. För oss som också bryr oss om djurrätt framstår det alltmer som det givna alternativet. Ur klimatsynpunkt går det att äta kött och mejeriprodukter ibland om man räknar på en veckobudget. Men betydligt mindre än medelsvensken gör idag.

När jag skrev om detta på FB kommenterade en vän att en restaurang hon återkommande besöker skriver ut sådana här uträkningar på menyn. Det är ett strålande initiativ! Den som ska äta där kan mycket lättare göra ett medvetet val. Dessutom föreställer jag mig att en restaurang som hela tiden gör sådana uträkningar motiveras att komponera måltider som ger låg påverkan. Testa gärna var en normal måltid för din del hamnar. Testa att byta ut något om den ligger för högt. En enda måltid gör ingen större skillnad. Men under ett år blir det många måltider. Och om vi är många som gör bättre val då gör det skillnad på riktigt.

Fröknäcke

Fröknäcke. Bild på fröknäcke som ligger i en plåtburk.

När vi nyligen besökte Gotland hade vi förmånen att bo på trevliga S:t Clemens hotell. Boendet har inte bara ett bra läge i Visby, välkomnande personal och ett långtgående miljöarbete. Dessutom hade frukostbuffén gott om växtbaserat. Bland brödet fanns även ett fröknäcke som stack ut. Frasigt med god nötig och salt smak. Detta i kombination med ett kommande besök från en glutenallergiker som är kolhydratrestriktiv fick mig att göra slag i saken och baka eget fröknäcke. Det verkar så enkelt och kan bli så gott men ändå har bakandet tidigare inte blivit av. 

Efter lite sökande på nätet fastnade jag för Jill Wallentins recept på fröknäcke. Det är både glutenfritt och kan passera ett LCHF-nålsöga. Dessutom var det tacksamt enkelt och blev riktigt gott. Själva receptet skrivs ut i slutet av inlägget.

Vi har tidigare skrivit om Livsmedelsverkets rekommendationer för bland annat fullkorn. När det gäller fröer finns ännu inte samma mängdrekommendation då forskningen inte är tillräckligt tydlig. Istället presenteras råden tillsammans med rekommendationerna kring hur mycket nötter som är lämpligt att äta – vilket ligger på omkring tre matskedar (eller 20-30 gram) per dag. Samtidigt finns mycket som tyder på att liknande nyttigheter som finns i nötter även finns i många frön. Detta då de har liknande näringsinnehåll. Ett miljöklokt sätt att få i sig bland annat protein och fett är det också. Själva använder vi gärna både nötter och frön i morgonmüsli, brödbakning och som toppning på en sallad eller gryta. Framöver kan det nog även bli allt vanligare med fröknäcke till maten. Alla fröerna finns ekologiska och i lösvikt i Butik Bättre Värld.

Fröknäcke

INGREDIENSER
1,5 dl linfrön
1 dl sesamfrön
1 dl solroskärnor
1 dl pumpakärnor
0,5 msk fiberhusk
0,5 msk kokosolja
2 krm salt
3 dl kokhett vatten

Blanda ihop alla ingredienser utom vattnet i en bunke. Tillsätt kokhett vatten och rör ihop. Låt stå i rumstemperatur tills linfröna sugit åt sig av vätskan, cirka 30 minuter.

Ställ in ugnen på 120 grader (varmluft).

Bred ut smeten på en bakpappersklädd plåt, förslagsvis med en slickepott. Strö gärna på lite extra flingsalt. 

Grädda kexen i en timme. Öppna gärna ugnsluckan en gång i kvarten för att släppa ut fukten.

Höj temperaturen till 140 grader och grädda i ytterligare en timme tills den blivit helt torr.

Lyft ut plåten ur ugnen och vänd det enorma kexet upp och ner, dra bort pappret och bryt sedan till mindre bitar. Förvara i burk i rumstemperatur.